Stora skillnader i hur länge statligt anställda får vänta på nya lönen
Skillnaderna är stora vad gäller hur snabbt statliga arbetsgivare betalat ut de nya lönerna vid den senaste lönerevisionen, visar en enkät som besvarats av ett fyrtiotal myndigheter. På några myndigheter får medarbetarna sin nya lön vid den första löneutbetalningen efter revisionsdatumet – andra statsanställda får vänta i över ett halvår.
Skatteverket är en av de myndigheter som snabbast betalat ut de nya lönerna efter den senaste lönerevisionen. Där kom pengarna redan i oktober förra året – samma månad som revisionen ägde rum.
Därefter finns ett stort spann mellan myndigheterna i Publikts enkät, från november till maj. Längst fick de anställda på Göteborgs och Lunds universitet vänta.
Peter Brandt, sektionsordförande för ST inom Göteborgs universitet, säger att det främst var två saker som försenade processen. Först att det lokala avtalet inte fanns på plats förrän efter årsskiftet. Sedan kom hackerattacken på lönesystemet Primula.
– Attacken gjorde att utbetalningarna försenades ytterligare en månad, säger han.
Göteborgs universitet brukar vara sent med utbetalningarna, menar Peter Brandt. I år kom pengarna i maj – åtta månader efter revisionsdatum. Vid förra revisionen tog det lika lång tid.
Att de nya lönerna dröjer är inte oproblematiskt, fortsätter han.
– Framför allt är det ett problem för långtidssjukskrivna och föräldralediga, som tappar rätt lön som grund för föräldra- och sjukpenning. Tidigare löste vi det genom att arbetsgivaren täckte upp för det, men det tog man bort för några år sedan. Vi har legat på om det, men de har hittills vägrat ta in det igen.
Att förhandlingar drar ut på tiden behöver inte vara enbart negativt, anser Åsa Erba Stenhammar, som framhåller att det tvärtom kan vara fördelaktigt att ha tålamod ibland. Samtidigt kan enskilda hamna i kläm under tiden förhandlingarna pågår, konstaterar hon.
Den som fortsätter sin anställning får ändå sin löneökning retroaktivt när förhandlingen blir klar. Däremot riskerar den som slutar, är föräldraledig eller sjukskriven att gå miste om pengar.
– Vi försöker skriva in i centrala avtal att man ska ta hänsyn till det här, men än så länge har vi inga sådana rättigheter. Däremot vet jag att diskussionen förs på många håll lokalt, säger Åsa Erba Stenhammar.
Lena Csörgei, utvecklingsledare på personalenheten på Göteborgs universitet, menar att det finns en lång rad orsaker till att revisionen dragit ut på tiden. En viktig förklaring är enligt henne att universitetet är en stor och decentraliserad myndighet, med många chefer och anställda som ska ha lönesamtal.
– De senaste åren har vi försökt effektivisera processen och kommit en bit på vägen, men vi är ännu inte i mål. I år hade vi också en del strul, bara it-haveriet gjorde att vi säkerligen tappade en månad, säger Lena Csörgei.
Att just Göteborgs och Lunds universitet är sist ut kan bero på att de har relativt likartade organisatoriska strukturer, tror Lena Csörgei. I jämförelse har exempelvis Uppsala universitet – där utbetalningarna av nya löner kom fem månader tidigare – en betydligt mer sammanhållen process för lönebildningen, menar hon.
– Lönesamtalen tar ganska lång tid. Förhandlingarna pågår under närmare två månader, men jag uppfattar att både arbetsgivare och fackliga är nöjda med att vi gör det grundligt. Kanske kan vi förkorta det något, men det tar tid.
Att sena utbetalningar kan ställa till problem för föräldralediga och långtidssjukskrivna är något Lena Csörgei är väl medveten om.
– Det är förstås en anledning till att vi vill komprimera den här processen så mycket som möjligt.
Men att kompensera anställda som drabbas av ett ekonomiskt bortfall är inget Göteborgs universitet tänker göra.
– Nej. Där har vi tagit ställning, det är inte vår uppgift att kompensera för andra myndigheters regelverk. Det är ju Försäkringskassans regler som ställer till det. Så vill man förändra den ordningen får man agera politiskt, säger Lena Csörgei.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
