Så stora blev löneökningarna på myndigheterna
På de flesta statliga myndigheter fick de anställda löneökningar i nivå med det märke som satts av industrins parter, 4,1 procent eller strax över, visar en enkät som besvarats av ett fyrtiotal myndigheter. Regeringskansliet hade den största löneökningen bland de svarande myndigheterna – 4,8 procent.
STs förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar konstaterar att de lokala förhandlingarna har varit tuffa och att det har varit ovanligt svårt att komma överens.
– Därför har vår lönepolitik – att ha en siffra i avtalet – varit viktigare än någonsin 2023 med tanke på det pressade ekonomiska läget för statlig verksamhet, säger hon.
I oktober förra året enades de fackliga organisationerna på det statliga området med Arbetsgivarverket om nya centrala löneavtal. ST förhandlar tillsammans med åtta andra fackförbund i förhandlingsorganisationen Offentliganställdas Förhandlingsråd, i en konstellation kallad OFR/S, P, O. Även Saco-S och Seko tecknar avtal för anställda på myndigheter.
I det avtal som gäller för STs medlemmar finns ett oenighetsutrymme – det vill säga ett golv för löneökningarna om de lokala parterna inte kommer överens. Det sattes till 7,4 procent över två år, varav 4,1 procent det första avtalsåret.
På det fyrtiotal myndigheter som besvarat Publikts enkät har lönerna i snitt ökat med 4,16 procent vid revisionen 1 oktober 2023 – det vill säga marginellt mer än oenighetsutrymmet.
Av de tillfrågade myndigheterna har 25 lämnat uppgifter uppdelade efter facklig tillhörighet. För medlemmarna i förbunden inom OFR/S, P, O var den genomsnittliga löneökningen 4,23 procent, något högre än snittet för samtliga anställda.
– Det snittet är bra givet den ekonomiska situationen. Jag känner en stolthet över våra förtroendevalda som gjort ett väldigt bra jobb i förhandlingarna, säger Åsa Erba Stenhammar.
Störst ökning av alla i Publikts enkät fick medarbetarna på Regeringskansliet, där den totala löneökningen uppgick till 4,8 procent. STs avdelningsordförande Karina Åbom-Engberg blir nöjd när hon får höra att det är det högsta utfallet – samtidigt var nivån befogad, anser hon.
– Jag är rätt nyanställd på myndigheten och kan se att mina kollegor är ganska underbetalda. Regeringskansliet har inte hängt med i utvecklingen på marknaden, man har legat lågt i lön. Nu inser arbetsgivaren att man måste skjuta till lite för att få medarbetarna att stanna, säger Karina Åbom-Engberg.
Enligt henne var de flesta medlemmar nöjda med utfallet av årets revision. Arbetet med lönefrågorna sker kontinuerligt och mycket handlar om kartläggning, att analysera var satsningar behövs och att få arbetsgivaren att ”förstå att lönemarknaden ligger betydligt högre”, menar hon.
– Man får alltid höra att vi inte ska vara löneledande. Nej, det kanske vi inte ska vara. Men vi ska ändå avlöna våra kollegor för det jobbet som de gör, och där har vi en ständig dialog med arbetsgivaren och Saco-S lokalt, säger Karina Åbom-Engberg.
På flera av de största myndigheterna – som Kriminalvården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen – hamnade löneökningarna i nivå med oenighetsutrymmet.
På Skatteverket blev den totala ökningen 4,12 procent. För medlemmarna i förbund inom OFR/S, P, O – däribland alltså
ST – blev den något högre, 4,31 procent.
– Det fanns en oro för hur löneökningen skulle tas emot, med tanke på inflationen. Men det gick förhållandevis bra, säger Anders Tell, avdelningsordförande för ST inom Skatteverket.
Han är glad att det centrala avtalet fanns att ta spjärn emot. Den här gången var det särskilt viktigt, menar han.
– I och med försämringarna i ekonomin tror jag många myndigheter, inklusive min egen, funderade över hur höga löner de kunde betala ut. Vid inflation förväntar sig folk stora löneökningar, men det sammanfaller oftast med att myndigheterna också får sämre ekonomi.
STs medlemmar på Skatteverket fick nära 0,2 procentenheter mer än de Seko-anslutna, och nära 0,3 procentenheter mer än medlemmarna i förbunden inom Saco-S och de oorganiserade.
– Vi hade ju siffran, och kanske hade vi mycket medlemmar på positioner där man prioriterade löneökningar. Jag vet faktiskt inte hur det blev så, men det var så pengarna ramlade ut, säger Anders Tell.
Men alla lyckades inte lika väl. På Boverket fick ST-medlemmarna löneökningar som var lägre än oenighetsutrymmet.
Enligt Emma Fäldt, avdelningsordförande för ST inom Boverket, är en förklaring att myndigheten använder lönesättande samtal, vilket innebär att facket saknar insyn innan de nya lönerna är klara.
– Arbetsgivaren hade försäkrat oss att man hade koll och att man skulle följa utfallet i det centrala avtalet. Men så blev det inte denna gång, säger hon.
Trots att oenighetsutrymmet var 4,1 procent blev påslaget för ST-medlemmarna på Boverket 4,04 procent.
– Vi var väldigt kritiska till det här när vi fick veta det. Vi har fortfarande inte fått veta varför det blev så, bara att det blev något fel i sammanställningen, säger Emma Fäldt.
Nu ska medarbetarna kompenseras. I den kommande revisionen, där oenighetsutrymmet i det centrala avtalet är 3,3 procent, ska ökningen bli minst 3,4 procent.
– Men det är så klart sämre, vi vill ju att ökningen ska vara så hög som möjligt och så tidig som möjligt, säger Emma Fäldt.
Att lönerna hamnar för lågt är en risk när lönesättande samtal tillämpas, förklarar STs förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar. OFR/S, P, O har i flera avtalsrörelser yrkat på ett fackligt inflytande innan processen med lönesättande samtal avslutas, för att undvika situationer liknande den på Boverket. Men arbetsgivarsidan har inte gått med på det.
– Vi hade gärna sett starkare skydd. Nu är det upp till parterna lokalt att komma överens hur den här typen av situationer hanteras. Men skulle en arbetsgivare sätta det här i system så kommer förstås inte facken att vara intresserade av lönesättande samtal, så det finns hävstång åt båda hållen här, säger Åsa Erba Stenhammar.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
