Stora förändringar väntar frivården
Ändrade regler kommer att innebära omfattande förändringar av Kriminalvårdens frivård. Villkorligt frigivna ska följas upp hårdare och fler drogtestas och få fotboja, skriver Dagens Nyheter.
Från 1 juli ändras lagstiftningen och villkoren för den som släpps efter ett fängelsestraff skärps. Den som missköter sig under sin villkorliga frigivning kommer att löpa större risk att få återgå till fängelset. Övervakningstiden efter en villkorlig frigivning förlängs och Kriminalvården får större möjligheter att föreskriva villkor om vad som ska gälla.
”När vi själva får sätta föreskrifter och agera direkt vid misskötsamhet blir det en mycket mer alert signal mot individen. Från misskötsamhet, till varning, till verkställande”, säger Lennart Palmgren, Kriminalvårdens direktör för häkte, anstalt och frivård, till Dagens Nyheter.
Kriminalvården får med den nya lagstiftningen ett tydligare ansvar för den dömde efter frigivningen. Det innebär bland annat att Kriminalvården kan besluta om elektronisk övervakning - fotboja - av den frigivne för att kontrollera föreskrifterna följs. Myndigheten får också rätt att besluta om särskilda föreskrifter och om varningar vid misskötsamhet. Kriminalvården får också rätt att överklaga beslut i de regionala övervakningsnämnderna till domstol.
”Jag hoppas att vi redan under de första veckorna av ett fängelsestraff kan börja sätta ramarna för den villkorliga frigivningen. Det kan handla om studieplaner, sysselsättning och påverkansprogram för att minska risken för återfall och för att få klienten att komma bort från en kriminell miljö. Våra föreskrifter innebär kontakt med frivården flera gånger i veckan. Det är en ambitionshöjning vi står inför”, säger Lennart Palmgren till tidningen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.