Statstjänstemän har bäst trygghet

AVTAL2008-09-30

Löntagare med kollektivavtal har betydligt bättre trygghet vid sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet, pensionering och föräldraledighet än andra. Starkast trygghetsnät har de statligt anställda, visar Folksams välfärdsbarometer.

Av:  Carl von Schéele

Svenska löntagare är dåligt informerade om trygghetspaketen i kollektivavtalen. Bäst är kännedomen om att det finns skydd vid arbetsskada och dödsfall, medan kännedomen om de avtalade förmånerna vid sjukdom, pension och föräldraledighet är lägre.

Folksam har utvecklat en analys av svensk välfärd och presenterade i slutet av september sin rapport Välfärdsbarometern, som ska bli ett årligt återkommande dokument.

Barometern innehåller både fakta om löntagarnas välfärd och deras attityder till trygghetssystemen. Förtroendet för den offentliga välfärden sviktar. Samtidigt ökar efterfrågan på privata försäkringar, men det kan också bero på att löntagarna har en bristande kännedom om kollektivavtalens förmåner. Det finns en risk att löntagare med kollektivavtal överförsäkrar sig, konstaterar Folksam i rapporten.

Inom den statliga sektorn är trygghetsförmånerna generellt sett starkast.

– Den som ger sig ut på äktenskapsmarknaden ska jaga en statstjänsteman, skämtar välfärdsanalytikern Håkan Svärdman när har redovisar rapporten.

Några siffror ur Välfärdsbarometern som visar fördelarna med det statliga avtalet jämfört med en avtalslös löntagare:

Vid sjukdom: Vid långvarig sjukdom får den statstjänsteman som tjänar 30 000 kr ut 3 400 kr mer i månaden än en anställd med samma lön, men utan kollektivavtal. Vid 20 000 kr i månadslön är det ingen skillnad på denna punkt, men i alla andra situationer.

Vid sjukersättning, som tidigare kallades förtidspension, får statstjänstemannen som tjänar 20 000 kr ut 2 700 kr mer i månaden än den som saknar avtal. För inkomster på 30 000 kr är skillnaden 5 600 kr i månanden.

Vid arbetsskada: Vid arbetsskada som leder till förlust av hel arbetsförmåga under 150 dagar får statstjänstemän som tjänar 20 000 kr ut 3 900 kr mer i månaden än den avtalslöse löntagaren med samma lön. Vid inkomster på 30 000 är skillnaden 9 400 kr.

Vid arbetslöshet: Under de första 100 dagarna får statstjänstemannen med 20 000 kr i månaden drygt tusen kronor mer än den avtalslöse, vid inkomster på 30 000 kr är skillnaden 9 000 kr i månaden.

Vid föräldraledighet: Skillnaden är 2 000 kr i månaden till statstjänstemannens fördel vid inkomster på 20 000 kr och 3 000 kr vid 30 000 kr i månadslön.

Det är alltså många tusenlappar som skiljer i ekonomisk trygghet tack vare kollektivavtalet. Särskilt starkt är det statliga avtalet om tjänstemannen avlider i aktiv ålder och efterlämnar partner och barn. Då får de efterlevande under de första tre åren en ersättning som minst motsvarar den avlidnes lön. I lägre inkomstskikt handlar det om en hel lön plus en tredjedels månadslön i kompensation varje månad i tre år.

Efterlevande till en anställd utan kollektivavtal kan få två tredjedelar av lönen i stöd, men ofta blir det bara hälften av lönen.

Också vid pensioneringen är statstjänstemannen en stor vinnare jämfört med en anställd som inte haft kollektivavtal. I Välfärdsbarometern har Folksam beräknat vad en person i medelådern får i inkomst vid pensionering om 25 år. För statstjänstmannen blir pensionen två tredjedelar av slutlönen, medan den avtalslöse bara kan räkna med hälften av slutlönen i pension.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Facket
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA