Statskontoret kritiserar regeringens styrning
Arbetsförmedlingen har inte använt sina förvaltningsanslag effektivt, konstaterar Statskontoret i en rapport, och riktar kritik både mot myndigheten och regeringens styrning. ”Analysen fångar upp mycket av det som vi från fackligt håll har påpekat genom åren”, säger Åsa Johansson, ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen.
Statskontoret har tillsammans med Ekonomistyrningsverket analyserat hur Arbetsförmedlingen använt sina förvaltningsanslag under perioden 2018–2023. Analysen visar att myndigheten inte använt anslagen effektivt, men att det finns ”stora möjligheter” att bli mer effektiv framöver.
Statskontoret anser att Arbetsförmedlingen behöver prioritera arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden, och planera insatser som är arbetsmarknadspolitiskt motiverade.
Men Statskontoret riktar också kritik mot regeringens styrning av myndigheten, som man anser är för kortsiktig och detaljerad. Regeringen behöver ge Arbetsförmedlingen möjlighet att använda sin expertkompetens för att avgöra vilka åtgärder som är mest effektiva för arbetssökande och arbetsgivare, anser Statskontoret.
– Det är en kritisk rapport, man pekar på mycket som Arbetsförmedlingen kunde gjort bättre. Men man lyfter också myndighetens expertis och kunskap, vilket på sätt och vis är ett bra betyg. Man riktar även en del kritik mot politiken, vilket inte är så vanligt, säger Åsa Johansson.
Statskontoret bedömer att Arbetsförmedlingens prioriteringar har missgynnat de arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden, tvärtemot verksamhetsförordningen. Myndigheten har låtit regeringens regleringsbrev få styra inriktningen i för hög utsträckning, bland annat genom att fokusera på att öka antalet deltagare i olika insatser som regeringen styrt mot. Statskontoret nämner matchningstjänsten Rusta och Matcha som exempel, en insats som främst gynnar de som står medellångt från arbetsmarknaden, inte de som står längst ifrån.
Arbetsförmedlingen gjorde också nedskärningar i den lokala förmedlingsverksamheten 2019 för att i stället satsa på ökad digitalisering, något som inte heller gynnar de som står längst ifrån arbetsmarknaden, konstaterar Statskontoret.
Den kritik som framförs är inte överraskande, tycker Åsa Johansson.
– Det här är kända problem, som vi från fackligt håll har lyft tidigare.
Statskontoret kritiserar även hur regeringen har använt regleringsbreven i sin styrning, och menar att regeringen har gjort det svårare för Arbetsförmedlingen att självständigt bedöma vilket stöd som är mest effektivt. Samtidigt har regeringen med kort varsel förändrat Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag, vilket lett till att myndigheten behövt lägga mycket tid på att ställa om sin verksamhet.
För att använda anslagen mer effektivt framöver måste Arbetsförmedlingen och regeringen förbättra sitt samarbete, anser Statskontoret. Arbetsförmedlingen behöver ge regeringen obekväm information om konsekvenserna av regeringens styrning och vilka förutsättningar myndigheten har att följa styrningen. Regeringen behöver i sin tur ge Arbetsförmedlingen utrymme att avgöra vilka åtgärder som behövs. Statskontoret föreslår därför att regeringen ska styra enbart mot resultat, och inte mot specifika arbetsmarknadspolitiska insatser.
– Jag delar rapportens bild av att myndigheten varit väldigt följsam mot uppdragsgivaren, i stället för att göra sådant som kanske skulle ha fungerat bättre. Men jag tycker ändå myndigheten har ändrat inriktning den senaste tiden i linje med det vi har lyft, och det som rapporten pekar på, säger Åsa Johansson.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
