ST välkomnar granskning av Arbetsförmedlingen
ST inom Arbetsförmedlingen hoppas att en nyligen aviserad granskning av myndigheten ska kunna bidra till att arbetsförmedlarnas arbete blir mindre fragmentiserat. ”Jag är försiktigt optimistisk”, säger avdelningsordföranden Åsa Johansson.
Som Publikt tidigare rapporterat har regeringen gett Statskontoret i uppdrag att analysera hur Arbetsförmedlingen använder sitt förvaltningsanslag, med syftet att öka effektiviteten. Ekonomistyrningsverket ska bidra med underlag om bland annat it-investeringar. En första, muntlig rapport ska lämnas senast 10 april nästa år.
Mellan 2018 och 2022 minskade Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med knappt fyra procent , men antalet anställda minskade under samma period med över 20 procent. Åsa Johansson, avdelningsordförande för ST inom Arbetsförmedlingen, säger att hon inte har hela bilden när det gäller varför antalet anställda har minskat betydligt mer än anslaget.
– Men en del i det hela är väl att den årliga pris- och löneomräkningen inte kompenserar löneökningarna fullt ut. Vi har också haft ett anslagssparande, och det har vi även i år för att minska nedskärningseffekten nästa år.
Hon är positiv till att Statskontoret ska titta på hur verksamheten bedrivs, och hoppas att man lyssnar på dem som arbetar i kärnverksamheten.
I dag går flera handläggare in i olika delar av ett ärende, vilket ST anser leder till problem.
– Vi upplever att arbetssättet egentligen skapar merarbete och innebär fragmentisering snarare än effektivisering. Fler måste läsa in sig på ärendet när det flyttar från en handläggare till en annan. Vi vill att specialisering i stället ska vara fördjupning, säger Åsa Johansson.
Statskontoret ska också granska Arbetsförmedlingens tidredovisningssystem, som enligt Åsa Johansson är krångligt och tidskrävande, men även problematiskt på ett annat sätt.
– Systemet visar bara den tid som en enskild anställd lägger på ett ärende, inte vilka ledtider det blir i ett ärende som flyttas mellan olika handläggare, säger hon.
Det är framför allt i mer komplexa ärenden som rör arbetssökande som behöver stöd, exempelvis personer med funktionsnedsättningar, som den splittrade handläggningen är ett problem, menar Åsa Johansson. ST-avdelningen har en dialog om detta med olika funktionsrättsorganisationer.
– Vi ville ha deras perspektiv.
Före sommaren skickade fyra organisationer inom funktionsrättsrörelsen en skrivelse till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson, L, med krav på bättre stöd från Arbetsförmedlingen.
– Vi ville tala med departementet om vad vi önskar och vad som absolut inte fungerar, säger Kristian Cornell, ombudsman på funktionsrättsorganisationen DHR.
Ett av de problem som DHR ser är väntetiderna. Handläggningstiden för det första steget, att få en funktionshinderskod som berättigar till stöd, har de senaste åren ökat från cirka 230 dagar till omkring 310 dagar och är just nu uppe i 350 dagar, säger Kristian Cornell.
– Vilken arbetsgivare kan vänta i 350 dagar på besked om vilket stöd som kan behövas för en tänkt anställning? frågar han retoriskt.
Han framhåller att funktionsrättsrörelsen länge har kritiserat Arbetsförmedlingen för handläggningstiderna, men säger att situationen förvärrats av omorganisationen och nedskärningarna under 2018 och 2019.
– Det är sämre än någonsin. Man är inte en individ längre, bara ett ärende som bollas runt mellan olika handläggare på mejlen. De känner ofta inte till ens förutsättningar eller historik, så man måste berätta på nytt varje gång, säger Kristian Cornell.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
