Stärkt chefsmakt på högskolan
Regeringens utredare Kåre Bremer vill stärka ledarna på universitet och högskolor och minska de akademiska kollegiernas makt. Ett utmanande förslag, men i huvudsak positivt, anser Alejandra Pizarro Carrasco i STs avdelningsstyrelse.
Kåre Bremer, tidigare rektor vid Stockholms universitet, har haft regeringens uppdrag att föreslå åtgärder för bättre ledarskap och ledningsstrukturer i den akademiska världen.
En slutsats han drar av sin granskning är att de nuvarande kollegiala beslutsorganen ofta verkar konserverande. De har svårt att göra prioriteringar av resursfördelningen och att fatta beslut om organisationsförändringar.
Enligt Kåre Bremer bör de kollegiala organens uppgift framför allt vara att granska och bedöma kvaliteten i lärosätets utbildning och forskning. Beslut om resursfördelning ska däremot fattas i den så kallade linjeorganisationen, inom chefshierarkin.
Även andra beslut, såsom om verksamhetsplan, budget och organisatoriska förändringar bör fattas av linjeorganisationen, ”mot bakgrund av de kollegiala organens omvittnade svårigheter” att fatta beslut. Men viktigare beslut ska enligt förslaget först beredas i de kollegiala organen.
Kåre Bremer anser också att beslutande institutionsstyrelsen bör ersättas av prefektstyre, och att prefekter och andra ledare får adekvat utbildning och administrativt stöd, inte minst om arbetsgivarfrågor.
Alejandra Pizarro Carrasco, som sitter i styrelsen för ST inom universitets- och högskoleområdet, säger att förslagen är kontroversiella, men att hon själv tror på en förändring i den riktning utredningen föreslår.
– Det blir bättre förutsättningar för att fatta bra beslut. Men det kan bli ännu bättre beslut om fler yrkeskategorier får ta plats i de kollegiala organen och delta i beredningar av förslag.
De kollegiala organen ser olika ut. På en del håll får endast doktorerade lärare vara med, andra släpper in alla lärare och forskare medan vissa är öppna för alla yrkesgrupper.
Det är viktigt att även administrativ och teknisk personal och handläggare får inflytande, framhåller Alejandra Pizarro Carrasco. Likaså de som har tidsbegränsade anställningar.
– På min arbetsplats Stockholms universitet har 40 procent av forskarna visstidsanställningar. Det är ett stort problem att de oftast inte får vara med.
Kåre Bremer har inte haft i uppdrag att utreda högskolans finansieringssystem, men påpekar ändå att både utbildningsanslagen och finansieringen av forskning behöver ses över. Det håller Alejandra Pizarro Carrasco med om.
– Det är en fråga som vi i ST har drivit länge. Resurstilldelningssystemet är alltför ryckigt.
Många av utredningens förslag är riktade till lärosätena själva och kräver inga lagändringar. En föreslagen regelförändring är dock att rektorsrekryteringar ska omfattas av samma sekretess som rekryteringar av andra myndighetschefer. Sekretessen ska gälla sökande fram tills kandidaten ”hörs” av lärare, övriga anställda och studenter.
Endast en kandidat bör höras, anser Kåre Bremer. Risken är annars att välmeriterade kandidater drar tillbaka sin ansökan inför hörandet, eftersom deras aktuella position skulle kunna undermineras om det blir känt att de söker ett annat jobb.
Någon omröstning med redovisning av röstsiffror bör inte heller förekomma vid rektorstillsättningar, enligt utredningen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
