ST stämmer Migrationsverket för uppsägning
Enligt ST beskrev arbetsgivaren den anställde på Migrationsverket som en säkerhetsrisk i ett underlag till säkerhetsprövning, på grund av att han påstås ha uttryckt missnöje med sin arbetssituation och myndigheten. Efter att ha tackat nej till omplacering sades han upp. Nu stämmer förbundet Migrationsverket.
ST stämmer Migrationsverket efter att en medlem enligt förbundet ska ha sagts upp utan saklig grund. Medlemmen anställdes, enligt den stämningsansökan som förbundet lämnat till Arbetsdomstolen, som säkerhetssamordnare på myndigheten 2018 och fick därmed en säkerhetsklassning.
När han ett år senare ansöker om tjänstledigt för att prova egen näringsverksamhet får han höra från chefen att det inte går. Trots det blir han några veckor senare meddelad av arbetsgivaren att hans sparade semester ska läggas ut under ungefär samma period som han tidigare sökt tjänstledigt för.
Mannen vänder sig då till ST och i centrala förhandlingar om brott mot lagen om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet går Migrationsverket till slut med på att betala honom ett skadestånd.
I samband med det kallar mannens chef honom till ett samtal där han får veta att chefer och andra personer framfört kritik mot hans sätt att uttrycka sig och tycker att han påverkat arbetsmiljön negativt.
Mannen vill veta vilka personerna är och vad han påstås ha sagt, men nekas information. Han anmäler då sin chef för kränkande särbehandling och företagshälsovården, som utreder frågan, konstaterar att chefens agerande får anses kränkande.
Efter det underkänner Migrationsverket mannen i en säkerhetsprövning. Myndigheten gör, enligt STs stämningsansökan, bedömningen att mannen eftersom han uttryckt missnöje blir sårbar för närmanden och utpressning från personer som vill komma åt känslig information. Han erbjöds en omplacering till en annan tjänst, vilket han tackade nej till.
STs förbundsjurist Joakim Lindqvist anser att Migrationsverkets underlag för att underkänna mannen i säkerhetsprövningen inte är tillräckligt.
– Jag har väldigt svårt att se att det här missnöjet skulle göra att man kan utsättas för utpressning av en främmande makt. Det är alldeles för vagt formulerat. Det som finns belagt är att den här medarbetaren har blivit utsatt för kränkande särbehandling, skulle det göra honom till en säkerhetsrisk? säger Joakim Lindqvist.
I STs stämningsansökan nämns även ett annat liknande ärende från Migrationsverket. Joakim Lindqvist säger sig se en trend där arbetsgivare använder sig av säkerhetsskyddslagstiftningen för att motivera uppsägningar.
– Vi ser en oroväckande ökning av sådana här ärenden. Säkerhetsskyddslagstiftningen är tänkt att skydda landets vitala intressen, men ibland kan man ifrågasätta om den inte missbrukas för att säga upp anställda man inte tycker om utan saklig grund, säger Joakim Lindqvist.
Migrationsverket har avböjt att kommentera ärendet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
