ST sågar förslag om informationsplikt

ARBETSRÄTT2024-11-27

Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet föreslår att flera myndigheter ska åläggas att lämna uppgifter om utlänningar som misstänks vistas olovligen i landet till polisen. STs ordförande Britta Lejon kallar förslaget symbolpolitik: ”Det skapar bara oro och stress bland våra medlemmar”, säger hon i ett pressmeddelande.

Utredningen föreslår bland annat att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket på eget initiativ ska lämna uppgifter om en utlänningar till Polismyndigheten. Syftet är att stärka arbetet med att verkställa avlägsnandebeslut och motverka olovlig vistelse i landet. Utredningen bedömer att de sex myndigheterna har tillgång till uppgifter om utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige, som de verkställande myndigheterna behöver. Däremot bedömer utredningen att det utökade informationsutbytet inte bör gälla för hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten.

Enligt ett pressmeddelande ser fackförbundet ST inga skäl till att införa förslaget till informationsplikt för vissa myndigheter. Det framstår enligt ST mer som ett symbolpolitiskt förslag ägnat att signalera stram migrationspolitik.

”Det är bra att stora grupper av de offentliganställda inte inkluderades i informationsplikten enligt förslaget. Men de myndigheter som ändå omfattas av förslaget kommer bara i undantagsfall behöva hantera frågor av den här typen, och då blir hela förslaget meningslöst. Det skapar bara oro och stress bland våra medlemmar”, betonar Britta Lejon i pressmeddelandet.

ST betonar också att den särskilde utredaren Anita Linder själv konstaterat att det inte är informationsplikten som får någon större effekt på återvändandet. Enligt ST arbetar anställda på de utpekade myndigheterna precis som andra offentliganställda för att skapa förtroende för sitt arbete, och för att en kontakt med offentliga företrädare inte ska behöva få ödesdigra konsekvenser. Bland de utvalda myndigheterna finns några av de myndigheter som de allra flesta svenskar har kontakt med.

”Problemet är att förslaget om informationsplikt raserar förtroendet för alla myndigheter även bland grupper som har rätt att vistas i landet, som har rätt till de tjänster som myndigheter erbjuder eller arbetar med”, menar Britta Lejon i pressmeddelandet.

ST påpekar också att informationsplikten också innebär att myndighetsanställda kommer att behöva utföra uppgifter som inte är i linje med myndighetens huvudsakliga uppdrag. Det påverkar enligt pressmeddelandet arbetet och effektiviteten negativt.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA