Bild: Casper Hedberg

ST-företrädare oroas av otydligt uppdrag

HÖGSKOLAN2024-09-13

Regeringens uppdrag till Statskontoret att föreslå åtgärder för att minska lärosätenas administration är otydligt formulerat och kan i värsta fall hota jobben, anser ST inom universitets- och högskoleområdet. ”Det tyder på en okunskap hos regeringen, man förstår inte vad det administrativa arbetet på lärosätena innebär”, säger avdelningens ordförande EvaLena Moser.

Regeringen anser att lärosätenas administrativa överbyggnad behöver minska, så att de kan fokusera mer på forskning och utbildning. Statskontoret har därför fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska administrationen.

Uppdraget är otydligt, anser ST inom universitets- och högskoleområdet.

– Regeringen pratar om ”administrativ överbyggnad”, det är ett oklart begrepp som kan innebära vad som helst. Man säger att man vill frigöra tid för forskare och lärare genom att minska administrationen, men i själva verket är det ju våra administratörer som frigör tid för forskare och lärare, säger Sandra Hellstrand, ledamot i avdelningsstyrelsen.

– Det tyder på en okunskap hos regeringen, man vet inte vad det administrativa arbetet på lärosätena innebär, säger EvaLena Moser, avdelningsordförande.

I värsta fall kan uppdraget innebära ett hot mot jobben för administratörer inom universitet och högskolor, tror hon.

– Jag befarar det värsta, men samtidigt försvinner ju inte arbetsuppgifterna. Var ska de i så fall ta vägen? säger EvaLena Moser.

Alejandra Pizarro Carrasco, vice avdelningsordförande för ST inom universitets- och högskoleområdet, tycker att det är svårt att säga om jobben är hotade eftersom uppdraget till Statskontoret är så otydligt.

– Utifrån uppdraget kan man tro att lärare och forskare sitter och administrerar en massa onödiga saker, men de jobbar ju med kvalitetssäkring och utvärdering av verksamheten. Det kan bli ett problem om det är så att man kommer fram till att man inte ska utvärdera på samma genomgående sätt, säger hon.

Sandra Hellstrand instämmer.

– Det är så luddigt formulerat. Man blir orolig att det innebär att man ska skära ned i det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetet med jämställdhet och lika villkor. Det är viktigt att det inte är det arbetet som får stryka på foten, säger hon.

Om regeringen vill minska den administrativa bördan för lärare och forskare vore det mer effektivt att öka basanslagen till högskolorna i stället för anslagen till extern finansiering, tycker Sandra Hellstrand.

– Under de senaste åren har man ökat anslagen till extern finansiering, vilket innebär att lärare och forskare ständigt måste söka externa medel och återrapportera. Det kräver mer administration.

Dessutom har sparkrav och effektiviseringar satt hård press på lärosätena, anser ST inom universitets- och högskoleområdet.

– Universitet och högskolor har haft besparingar under många år, som innebär mindre medel för samma uppdrag. Vad vi behöver är en tydlig finansiering, säger Alejandra Pizarro Carrasco.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA