Snedrekrytering till högre utbildning består

HÖGSKOLAN2020-12-03

Den sociala snedrekryteringen till högskolan består över decennierna, visar en ny rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Några dramatiska förändringar har inte skett, även om allt fler studerar på högskolan.

UKÄ har granskat den sociala snedrekryteringen till högskolan under en längre tidsperiod. I rapporten har myndigheten följt utvecklingen under flera decennier. Den äldsta kullen studenter i granskningen föddes år 1956 och den yngsta 1993. Analyserna bygger på uppgifter om den svenska befolkningen från olika register. UKÄ har inte funnit några dramatiska förändringar av snedrekryteringen, även om vissa förändringar har skett över tid.

Det har blivit vanligare att kvinnor och män både börjar i högskolan över huvud taget och gör det på något långt yrkesexamensprogram. Den stora förändringen skedde bland dem som föddes under 1970-talet. Men ökningen har inte lett till någon generell utjämning av den sociala snedrekryteringen, vare sig till högskolan som helhet eller till de långa yrkesexamensprogrammen.

Från och med den grupp som föddes från mitten av 1980-talet fram till början av 1990-talet har snedrekryteringen enligt rapporten minskat i viss utsträckning för båda könen. Så har till exempel skillnaden mellan dem som har föräldrar med en längre eftergymnasial utbildning och dem som har föräldrar utan gymnasieutbildning minskat för alla högskoleutbildningar.

”Men även om den sociala snedrekryteringen till högskolan ändå kvarstår till stora delar, så visar våra siffror samtidigt att andelen som växer upp med lågutbildade föräldrar har minskat över tid. Det har helt enkelt blivit ovanligare att tillhöra en grupp som inte går vidare till högskolestudier i samma utsträckning som andra grupper”, konstaterar UKÄs utredare Helen Dryler i ett pressmeddelande.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA