Snabbförfarande i brottmål blir permanent
Nu permanentas modellen med snabbförfarande i brottmål och införs i hela landet under 2023. Snabbförfarandet kortar processen från brott till dom genom samverkan mellan myndigheterna i rättskedjan.
Under förra året avgjordes drygt 22 000 mål genom snabbare lagföring. Det var närmare fyra av tio av alla brottmål i de aktuella tingsrätterna. Mediantiden mellan brott och dom var 7,1 veckor. Förfarandet är ett samarbete mellan Polisen, Åklagarmyndigheten, domstolarna och Domstolsverket, Rättsmedicinalverket samt Kriminalvården.
Modellen innebär att Polisen gör sin utredning klar på plats när en misstänkt gripits, och ger den misstänkte en preliminär tid för rättegång. I ett pressmeddelande skriver Polisen att kvaliteten på ärendena blir bättre när polispatrullen kontaktar förundersökningsledaren direkt, och denne coachar patrullen och sedan ger återkoppling och feedback i ärendet.
Försöksverksamheten med detta arbetssätt har pågått sedan 2018, med en successiv utbyggnad. Under 2022 användes förfarandet vid 27 tingsrätter som då ingick i försöksverksamheten. De vanligaste brotten där det använts är narkotikabrott, butiksstöld, olovlig körning, rattfylleri och brott mot knivlagen.
”Snabbförfarandet har visat sig vara både effektivt och rättssäkert. Att det nu införs på alla tingsrätter och blir ett permanent arbetssätt är positivt både för medborgarna och domstolarna”, kommenterar Carin Westerlund, projektledare för snabbförfarande på Domstolsverket, beslutet i ett pressmeddelande.
På de 27 tingsrätter där snabbförfarandet redan tillämpas är arbetssättet från och med 1 januari permanent. Vid de återstående 21 tingsrätterna kommer det att börja användas under året.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.