Slutbetyg ska styra högskoleresurser
Kvaliteten på landets högskoleutbildningar ska mätas utifrån slutresultat, inte hur själva utbildningen bedrivs. Det föreslår regeringen i en ny proposition. Pengarna ska fördelas därefter.
Regeringen lanserar ett nytt sätt att utvärdera hur väl landets lärosäten sköter sitt undervisningsuppdrag. Den största förändringen består i att flytta fokus från pågående utbildning till slutresultat. Syftet är att stärka kvaliteten i utbildningen.
– Det är viktigt att vi fokuserar mer på resultaten av verksamheten än på processer. Själva processen ska beslutas och avgöras mer lokalt, ute på de olika lärosätena, sade högskole- och forskningsminister Tobias Krantz vid en presskonferens på måndagen.
Principen utgör ett brott mot tidigare rutiner, när Högskoleverket granskat och utvärderat lärosätenas pågående arbete. Nu föreslås universitet och högskolor i högre grad få arbeta fritt, och i stället bedömas utefter vad man uppnått då studenterna lämnar utbildningen.
Utvärderingen ska skötas av ”oberoende experter” i särskilda bedömargrupper. Grupperna ska betygsätta varje utbildning utifrån tre kriterier: examensarbeten, lärosätenas självvärderingar i kombination med besök på plats, samt enkäter till tidigare studenter. Slutbetyget ska bland annat påverkas av studenternas bakgrund och hur väl de förberetts för yrkeslivet efter avslutade studier.
Regeringen räknar med att frigöra uppemot 600 miljoner kronor genom införandet av avgifter för utländska studenter, varav ”en väsentlig del” ska fördelas enligt det nya kvalitetssystemet. Om riksdagen antar förslaget före sommaren träder de nya reglerna i kraft vid årsskiftet. De första kvalitetspengarna delas i så fall ut 2013, men systemet väntas få full effekt först 2015.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.