Oro för kvaliteten när högskolan byggs ut
Expansionen inom högskolan fortsätter i vår, då lärosätena får pengar för ytterligare 10 000 studieplatser. Studenterna och Högskoleverkets ledning efterlyser dock satsningar
på kvalitet i utbildningen.
Svenska högskolor och universitet har i höst antagit omkring 35 000 fler studenter än hösten 2008. Det är en ökning med nästan 16 procent. Fördelningen är ojämn – flera av de mindre högskolorna ökar med 25 till 30 procent, medan de flesta universitet har en mer måttlig uppgång.
Pengar till 20 000 nya platser
Regeringen har därtill av arbetsmarknadsskäl utlovat ett tillfälligt anslagstillskott på en miljard kronor för att skapa 10 000 nya platser 2010, och lika mycket för 2011.
– Det är roligt och positivt för universitet och högskolor, säger Högskoleverkets chef Anders Flodström. Det skapar en slags optimism. Men jag är rädd för att det går över ganska snabbt.
Han pekar på flera faktorer som kan bromsa eller vända utvecklingen, varav den viktigaste är konjunkturen. De ungdomskullar som just slutat gymnasiet är också större än någonsin. Om fem år kommer vi att ha 20 000 färre 19-åringar i landet, enligt Statistiska centralbyråns prognos, och därifrån fortsätter det nedåt (se diagrammet på denna sida).
Dessutom byggs yrkeshögskolan ut och konkurrerar om de sökande. Ytterligare ett frågetecken är vilka effekter det får om regeringens förslag att införa avgifter för utländska studenter går igenom.
– Vi har trettiotusen studenter från andra länder, konstaterar Anders Flodström. En avgift skulle framför allt påverka de tekniska utbildningarna på KTH, Chalmers, Högskolan Dalarna och Blekinge tekniska högskola.
Han säger sig ha förståelse för att regeringen satsar på utbyggnad och kvantitet när det är ett år kvar till nästa val.
– Jag skulle hellre vilja se en långsiktig kvalitetshöjning med ökade resurser per student. Men politiken har sin egen logik.
Fruktar färre lärarledda timmar
Studentorganisationen Sveriges förenade studentkårer, SFS, varnar för att den ökande intagningen kan leda till större undervisningsgrupper och färre timmar med lärare, vilket i synnerhet slår mot dem som kommer direkt från gymnasiet och studenter utan studietradition hemifrån.
– Det blir för lite tid att ställa frågor och för grupparbeten, reflektion och kritiskt tänkande, anser Klas-Herman Lundgren, ordförande i SFS.
SFS ställer krav på femton timmar lärarledd undervisning i veckan. Många studenter får betydligt mindre än så. En undersökning som Uppsala studentkår gjorde i våras visade att studenter vid den historisk-filosofiska fakulteten i genomsnitt endast har 4,25 timmars undervisning med lärare per vecka. De som gick kursen Genusvetenskap A fick möta en lärare 2,4 timmar i veckan. Med så få timmar går det inte att utbilda en duktig lärare, civilekonom, språkvetare eller teolog, skriver kåren i sin rapport.
Anders Flodström på Högskoleverket påpekar att många lärosäten har pengar i kistan, och att kapitalet kommer att vara ännu större vid årets slut.
– Pengarna är framför allt kopplade till forskningen, men om regeringen vill förbättra kvaliteten i grundutbildningen kan man tillåta att de används där.
Han tror dock att en hel del lärosäten kommer att hantera de växande studentkullarna med övertid och effektiviseringar. Detta dels för att ökningen kom så pass snabbt, dels för att man är osäker på hur länge söktrycket håller i sig.
Kan bli svårt att rekrytera
Ordföranden för ST inom universitet och högskolor Ing-Marie Nilsson tycker att det är positivt med den nuvarande expansionen och regeringens satsning nästa år, men framhåller att lärosäten som nyligen gjort neddragningar kan få svårt att hitta lärare när man nu ska bygga ut verksamheten.
– På Luleå tekniska universitet, till exempel, har vissa institutioner redan haft fullt sjå att klara undervisningen sedan folk fått sluta. Och de som gått har redan hittat nya karriärvägar.
