Skyddsombud saknar ofta tid för uppdraget
Skyddsombud behöver stöd och uppskattning, kunskap och tid att utföra sitt arbete, framhåller Arbetsmiljöverket i en rapport till regeringen.
Arbetsmiljöverket har av regeringen fått i uppdrag att redovisa både hur antalet skyddsombud utvecklats över tid och vilka faktorer som påverkar viljan att ta på sig ett uppdrag. Den första frågan motiverades av en oro över att skyddsombuden blir färre. En statlig utredning konstaterade 2022 att antalet minskat med 15 procent mellan 2012 och 2020. Tappet gällde enbart LO-anslutna förbund, medan fackförbund inom TCO och Saco förbund hade fått fler lokala skyddsombud.
Arbetsmiljöverkets rapport visar på en viss ökning av det totala antalet skyddsombud under de senaste åren, från 94 400 skyddsombud 2020 till cirka 96 000 2023/2024. LO-förbunden fortsätter dock att förlora skyddsombud.
Arbetsmiljöverket har undersökt drivkrafter och hinder för att ta på sig skyddsombudsrollen genom att använda sig av fokusgrupper med företrädare för både fack och arbetsgivare.
Från fackligt håll framhålls att skyddsombuden främst motiveras av ansvarskänsla, att kunna bidra till att kollegorna mår bra på jobbet och få uppskattning från kollegor och arbetsgivare. Men samarbetssvårigheter och brist på uppskattning från arbetsgivaren kan få skyddsombud att ledsna på sitt uppdrag. Facken betonar också att uppdraget kräver tid som inte alltid finns, och att det ofta brister i utbildning utöver en första, grundläggande utbildning. Otrygga anställningar är också ett hinder, enligt facken, eftersom den som är skyddsombud kan ha en utsatt position och riskera att uppfattas som ”bråkig”.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.