Sjuka får beslut på bristande underlag
Det är mycket vanligt att Försäkringskassans handläggare har ett för litet beslutsunderlag i sjukskrivningsärenden. De fattar beslut ändå, enligt Inspektionen för socialförsäkringen.
De medicinska underlagen i sjukskrivningsärenden håller inte måttet. Endast i 13 procent av ärendena är kvaliteten tillräckligt bra, enligt Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.
2009 granskade både Riksrevisionen och Försäkringskassan kvaliteten på beslutsunderlagen.
– Sedan dess har man satt in ett stort antal åtgärder men trots det tycker vi oss inte se någon förbättring, snarare tvärtom, säger utredaren Nadja Grees på ISF.
Riksrevisionen och Försäkringskassan fann att var fjärde medicinskt underlag var tillräckligt bra. I ISFs granskning är det alltså bara 13 procent.
– Om underlaget inte är tillräckligt ska handläggarna begära in kompletterande uppgifter. Det gör de i 32 procent av ärendena vi granskat, säger Nadja Grees.
Den vanligaste bristen är att det saknas uppgifter om den försäkrades arbetsuppgifter. Så är det i 85 procent av de granskade ärendena. Ofta framgår det endast vilken yrkestitel den försäkrade uppger. Det är inte alltid tillräckligt för att kunna bedöma rätten till sjukpenning.
ISF har på regeringens uppdrag synat Försäkringskassans handläggning och hur det nya regelverket för sjukersättning tillämpas
– Vårt fokus har varit om tillämpningen är likformig, rättssäker och effektiv, säger Jenny Kärrholm, författare till ISFs huvudrapport.
Prövningarna vid rehabiliteringskedjans fasta tidsgränser görs inte tillräckligt tidigt, enligt ISF.
– Det tycker vi påverkar förutsägbarheten för den försäkrade negativt. En av intentionerna bakom de fasta tidsgränserna var just den att det skulle bli lättare för den försäkrade att förutse när i processen olika bedömningar och ställningstaganden görs, säger Jenny Kärrholm.
En del försäkrade som söker hel sjukpenning får avslag utan att handläggaren prövat om halv sjukpenning kunnat vara ett alternativ. Dessutom anser ISF att många beslut är dåligt motiverade och att skälen för beslutet blir obegripliga för den försäkrade.
Per Molander, generaldirektör för ISF säger att en av anledningarna till att Försäkringskassan brister i sin hantering kan vara att regeringens reformer i sjukförsäkringen genomfördes väldigt fort.
– Den tid Försäkringskassan fick att omsätta lagstiftningen i en praktiskt fungerande rutin var väldigt kort.
Det tar alltid tid för ett nytt regelverk att sätta sig, menar han.
– Varje gång det kommer en regelförändring ökar variationen i beslutsfattandet. Det råder inledningsvis osäkerhet i organisationen om hur man ska tolka begreppen och reglerna.
Efter några år brukar det ha bildats en praxis och då minskar spridningen.
– Det är naturligt att anta att det gällt de här reformerna också, säger Per Molander.
Men att de medicinska underlagen är bristfälliga har ingenting med de senaste årens förändringar att göra.
– Det är något vi vetat om i 20 år. Vi tycker inte att man bara kan fortsätta kräva av läkarna att de ska skriva bättre intyg. Utan det krävs faktiskt en noggrann analys av vilken information Försäkringskassan behöver för att kunna fatta beslut om sjukpenning, säger Nadja Grees.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
