Sexuella trakasserier på landets lärosäten kartlagda i enkätundersökning
Södertörns högskola är det lärosäte där störst andel anställda uppger att de utsatts för sexuella trakasserier i form av fysiska närmanden, visar Publikts jämförelse av enkätresultat från 25 lärosäten i en forskningsstudie. Högskolans HR-chef Anna Jutterdal ser allvarligt på resultaten. ”Vi vill självklart att våra medarbetare ska känna sig trygga och ha en god arbetsmiljö”, säger hon.
Under förra våren genomfördes en stor enkätundersökning på 38 svenska lärosäten med flera frågor om sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet. Studien är ett samarbete mellan Karolinska institutet, KTH, Malmö universitet och Göteborgs universitet. Enkäten, som hanterats av Statistiska centralbyrån, SCB, innehöll frågor om bland annat mobbning och psykisk ohälsa och gick ut till studenter, doktorander och anställda.
Syftet med undersökningen är att få en bild av hur situationen ser ut, för att sedan kunna arbeta vidare med frågorna och följa utvecklingen på området. De fullständiga resultaten för hela sektorn kommer att presenteras senare i vår, men redan nu har lärosätena fått möjlighet att ta del av sina egna resultat.
Publikt har gått igenom och jämfört resultaten för anställda från samtliga lärosäten som är myndigheter och har bett att få ta del av sina siffror.
Ett lärosäte som sticker ut är Södertörns högskola. Anställda där uppger i högre grad än vid andra lärosäten att de blivit utsatta för sexuella trakasserier i form av fysiska närmanden.
På Södertörns högskola svarar 10 procent av de anställda att det åtminstone en gång har hänt att någon tagit i dem på ett sexuellt sätt på jobbet. Högskolan i Jönköping har den näst högsta andelen, 8 procent. Resten ligger någonstans mellan 2 och 7 procent. I frågan anges inte någon tidsperiod för när händelserna ska ha ägt rum. De behöver alltså inte ha inträffat på den nuvarande arbetsplatsen, utan kan ligga längre tillbaka i tiden.
Mer än var femte anställd vid Södertörns högskola uppger också att de utsatts för sexuella anspelningar. Det är den näst högsta andelen bland de högskolor och universitet som finns med i underlaget. På de flesta andra lärosäten är motsvarande siffra mellan 11 och 14 procent. Även här kan det handla om händelser som ligger längre tillbaka i tiden.
Varför Södertörns högskola sticker ut på detta sätt kan högskolans HR-chef Anna Jutterdal inte svara på.
– Varje gång en medarbetare utsätts för en ovälkommen sexuell uppmärksamhet så är det allvarligt, och ett fall är ett för mycket. Vi vill självklart att våra medarbetare ska känna sig trygga på arbetsplatsen och ha en god arbetsmiljö, säger hon.
Kände ni till att det såg ut så här?
– Nej, det här är resultat som vi inte har haft tidigare. Men det är väldigt bra att vi får den här informationen så att vi kan ta tag i de problem som finns.
Vad kommer ni att göra åt det?
– Vi håller på att analysera resultaten för att komma fram till vilka åtgärder som behövs för att förbättra arbetsmiljön. Vi ser också fram emot den nationella presentationen av resultaten och de forskningsansvarigas förslag på hur arbetsmiljön kan förbättras, säger Anna Jutterdal.
Liknande undersökningar har tidigare gjorts för hela arbetsmarknaden. Men frågorna har formulerats annorlunda vilket gör det svårt att svara på hur lärosätenas resultat står sig i förhållande till andra sektorer.
I en undersökning som Arbetsmiljöverket gjorde på hela arbetsmarknaden 2019 svarade 3 procent av de anställda inom statlig sektor att de blivit utsatta för sexuella trakasserier av chefer och arbetskamrater under de senaste tolv månaderna. 7 procent uppgav att de blivit utsatta för sexuella trakasserier från andra personer under samma tidsperiod.
Ett annat ämne som det ställs frågor om i enkäten till de anställda på lärosätena är mobbning. I svaren på detta område är det Högskolan Dalarna som sticker ut. På frågan om man blivit utsatt för mobbning någon gång under det senaste året svarar hela 17 procent av de anställda på Högskolan Dalarna ja. På de övriga lärosätena är andelen mellan 9 och 14 procent.
Anna-Carin Jonsson, sektionsordförande för ST på Högskolan Dalarna, överraskades av resultatet.
– Vi har haft problem med arbetsmiljön på några avdelningar. Men jag blev ändå förvånad att det var så högt, säger hon.
Att det skulle finnas några större skillnader i arbetsplatskulturen jämfört med andra högskolor och universitet har Anna-Carin Jonsson svårt att se. Däremot nämner hon att lärosätet gått igenom en besvärlig tid, med en hög omsättning av chefer, otydliga roller och informellt ledarskap som lett till ohälsa. Det är problem som hon anser att arbetsgivaren är medveten om och hanterar.
Hon tror att en anledning till den höga siffran kan vara att arbetsgivaren tryckt på vikten av att rapportera arbetsmiljörelaterade problem och göra dem mer synliga i organisationen.
– Tyvärr tog arbetsgivaren tag i problem lite för sent, det borde ha skett direkt när de uppstod, säger Anna-Carin Jonsson.
Även Högskolan Dalarnas rektor Martin Norsell säger att han är förvånad över resultatet.
– Jag hade nog räknat med att vi skulle ligga lite över snittet, vi är medvetna om problemen och jobbar med den här frågan. Men att det var så här högt visste vi inte, säger han.
Vad gör ni för att komma till rätta med problemen?
– Vi har gjort utredningar av arbetsmiljön på de institutioner där det funnits problem och hanterat det som kommit upp där. Det har funnits en del dolda strukturer som vi behövt jobba med och vi har inlett ett systematiskt arbetsmiljöarbete kring de här frågorna. Varje gång sådana här problem kommer upp ska vi ta tag i det.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
