”Sekretess en viss tid kan ge ökad insyn”
Kan öppenhet leda till minskad insyn? Det hävdade i alla fall Inga-Britt Ahlenius nyligen vid ett seminarium.
Inga-Britt Ahlenius, generaldirektör vid Riksrevisionsverket, konstaterade att offentlighetsprincipen ofta leder till att uppgörelser och överläggningar i många fall inte fästs på papper. De fattas istället muntligt och i slutna rum.
Därför, menade hon, vore det kanske mer effektivt att tilllåta sekretess under en begränsad period.
Det var vid Riksarkivets seminarium ”Handlingsoffentlighet utan handlingar” som hon gjorde en jämförelse med EU-kommissionen, som ofta framhålls som en oerhört sluten institution.
– Jag fick mig en tankeställare när jag var med i den expertgrupp som reviderade EU-kommissionens ekonomi, förklarade Inga-Britt Ahlenius.
– Det levererades lådor med stålskodda pärmar till oss. Där fanns allt! Formella dokument, anteckningar från telefonsamtal, noteringar från informella möten…
Uppgifterna ledde så småningom till kommissionens fall.
Och meddelarfriheten ger inte heller så mycket insyn, ansåg hon, då det inom förvaltningen finns ”en utbredd oro för att yttra sig kritiskt”.
Inga-Britt Ahlenius förslag, att införa tidsbegränsad sekretess för att öka insynen, fick mothugg i den paneldebatt som avslutade seminariet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.