Säpo kartlägger för jämställda löner
Misstankar finns om att män och kvinnor har olika lön trots att de har lika arbete. Därför använder Säpo Lönelotsen.
För tre år sedan började Säpo diskutera löner ur ett jämställdhetsperspektiv. Misstanken fanns att den övriga poliskåren hade högre löner.
– Lönen var föremål för diskussion ur jämställdhetssynpunkt. Vid förhandlingar med arbetsgivaren saknades den röda tråden. Vi behöver en seriös lönekartläggning av män och kvinnor, säger Ulf Löfgren, vice ordförande i ST-sektion 30.
Att jämställdhetslagen skärptes i januari 2001 bidrog till att arbetet kom i gång. Inom myndigheten finns en genuin vilja att följa lagen. För att göra arbetsvärderingen användes Analys Lönelots.
– Det är viktigt att använda en systematiskt metod som Lönelots är. Den är bra eftersom den går att använda på alla kategorier och inte gynnar någon, säger Gunilla Wihlner som är projektledare.
Hösten 2000 förankrades idén hos ledningen, enhetschefer och fack. Projektgruppen bildades och våren 2001 gjordes ett pilotprojekt som omfattade arbetsvärdering av närmare 100 befattningar. I höstas var det dags för de resterande 700 personerna att fylla i arbetsbeskrivningen. Efter detta började kartläggningen. I projektgruppen lästes enkät för enkät och arbetsuppgifterna nivåbedömdes efter krav och svårighetsnivå. För att hålla isär person och vad som krävs för befattningen myntades begreppet ”stol”.
– I resonemanget har vi diskuterat vad som krävs om befattningen skulle utlysas på nytt, säger Klas Lund som är polis och biträdande projektledare.
Här finns en svårighet.
– Individen sitter på en ”grundstol”. Men frågan är när individens prestationer övergår till att bli ”stolens” bas. ”Stolen” blir lätt formad efter individen och ändrar karaktär, konstaterar Klas Lund.
Att sätta poäng på varandras befattningar var inte helt smärtfritt. När det var dags att värdera en ”stol” som tillhörde någon i projektgruppen lämnade den personen rummet.
– Det blir mycket känslor när man värderar och sätter poäng, konstaterar Gunilla Wihlner.
När arbetsvärderingen var klar togs kontakt med enhetscheferna för att stämma av. Sedan viktades faktorerna i samråd med ledningen.
Att arbetet i projektgruppen varit givande är alla eniga om.
– I gruppen har det förts en fruktsam dialog där vi utbytt olika åsikter. Olika roller på myndigheten har belysts både vad det gäller män och kvinnor, civila och poliser. Det är lärorikt och skapar förståelse, konstaterar Ulf Löfgren som poängterar att samverkansandan är väldigt viktig.
I dagarna inleds arbetet med lönejämförelsen.
– När vi är klara kommer vi att se om det finns löneskillnader, men därmed är det inte sagt att de är osakliga, säger Gunilla Wihlner.
Nu bildas nästa projektgrupp som ska analysera löneskillnaderna och vad de kan bero på. Även här ingår representanter från både fack och arbetsgivare.
– Arbetet kommer att ske steg för steg och lönerna kommer att jämföras med andra på den statliga marknaden, säger Gunilla Wihlner.
Visar det sig att löneskillnaderna är osakliga ska det enligt lagen göras en handlingsplan.
Men arbetskartläggningen har också fått andra konsekvenser.
– Det här har främjat andra jämställdhetsfrågor vid kaffebordet. Nu väcks frågor som vi inte pratat om tidigare. Här blir jämställdhetsfrågorna synliggjorda, konstaterar Ulf Löfgren.
Kronofogdemyndigheten i Karlstad är en av de få myndigheter där Lönelots har hunnit ge resultat. Där har Lönelots använts för att jämföra kronoassistenters arbetsuppgifter med kronoinspektörers arbetsuppgifter, vilket omfattade knappt 100 personer. Resultatet visar att kvinnliga kronoinspektörer har en betydligt lägre lön än männen.
– Nu jobbar vi med att få upp lönen för de kvinnliga kronoinspektörerna utifrån likvärdig lön för likvärdigt arbete. På tre år ska vi nå en utjämning. Nu är vi en bit på väg, säger Gerd Undén, ST-KFM.
Under våren fortsätter gruppen med en arbetsvärdering inom den summariska processen, betalningsföreläggande.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
