Samverkan i forskning ska premieras
Högskolor och universitet bör samverka mer med samhälle och näringsliv, och forskningens samhällspåverkan bör öka. Det framhöll Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, när hon presenterade regeringens forskningsproposition.
Regeringen aviserade i höstens budgetproposition att man vill höja anslagsnivån för forskning och innovation med tre miljarder kronor till år 2020. I den forskningsproposition som nu har lagts på riksdagens bord pekas tre globalt viktiga områden ut för forskningen att ta sig an: klimatet, digitalisering och automatisering samt hälsa och livsvetenskaper.
Men även tio nationella forskningsområden får stöd i satsningar som ska sträcka sig över tio år. Däribland finns arbetslivsforskning, där regeringen vill se en bred forskningsinsats ledd av forskningsrådet Forte. Anslaget till Forte höjs med 30 miljoner kronor nästa år, och 2020 ska nivån vara 60 miljoner kronor högre än idag.
De höjda basanslagen till forskning ska inte i första hand användas till att utöka antalet forskare utan till att öka kvaliteten, stärka samverkan med samhälle och näringsliv och förbättra villkoren för främst unga forskare, sade Helene Hellmark Knutsson vid presskonferensen.
Fler doktorander ska få doktorandanställning. Det mindre förmånliga utbildningsbidraget, som bara två procent av doktoranderna har i dag, avskaffas, användningen av stipendier ska minska och villkoren för dem som fortfarande har stipendiefinansiering ska förbättras.
Regeringen vill också se fler tidsbegränsade meriteringsanställningar för unga forskare som doktorerat. Redan med dagens resurser borde de vara fler, enligt propositionen. Antalet lärare och forskare har ökat med 37 procent sedan 2001, medan meriteringsanställningarna i stort sett legat stilla.
Alla meriteringsanställningar ska utlysas nationellt, om möjligt även internationellt, anser regeringen. Detta för att öka rörligheten i akademin.
Regeringen slår också fast att andelen visstidsanställningar är för hög inom högskolan, 30 procent mot 12 procent på arbetsmarknaden i stort. Man kommer därför att ge en myndighet i uppdrag att följa upp såväl visstidsanställningar som meriteringsanställningar och stipendiefinansierade doktorander.
Ökade basanslag, tydligare karriärsteg, meritbaserade tillsättningar och en minskning av antalet visstidsanställda kommer att gynna jämställdheten i högskolan, tror regeringen. Därtill sätts ett nationellt mål om att hälften av dem som utses till professor 2030 ska vara kvinnor.
Det ökade basanslaget ska även utnyttjas för att förbättra samverkan.
– Vi vill ha ekonomiska incitament för samverkan vid fördelningen av de nya basanslagen, sade Helene Hellmark Knutsson.
Samverkan ska ges samma vikt som publiceringar, citeringar och externa forskningsmedel när pengar ska fördelas mellan lärosätena. Hela resurstilldelningssystemet ska också ses över ännu en gång, och en ny modell kan vara igång tidigast 2020.
ST välkomnar i ett pressmeddelande ambitionen att minska antalet visstidsanställningar och de höjda basanslagen, men ställer frågan om satsningen är tillräcklig. ST är också positivt till förslagen om meriteringsanställningar:
”En tydligare karriärstruktur är efterlängtad och kan leda till ett system med större anställningstrygghet som främjar mobilitet, det är välkommet. Det ökar möjligheterna att förena undervisning och forskning”, kommenterar Annika Aronsson, ordförande för ST inom universitets- och högskoleområdet.
I propositionen kom också det formella förslaget att ge Malmö högskola status som universitet från 1 januari 2018.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
