Så straffas anställda som gjort fel i tjänsten
Myndigheternas interna »domstolar«, personalansvarsnämnderna, straffar varje år hundratals statligt anställda. Polisen står för drygt hälften av det totala antalet fall hos de tio största myndigheterna, visar Publikts granskning.
Personalansvarsnämndernas uppgift är att efter en anmälan från arbetsgivaren ta ställning till vad en statstjänsteman får och inte får göra. De är organ för arbetsgivarna, men facken har företrädare som kan reservera sig om de inte håller med om besluten. Anställda som anses ha begått förseelser kan få disciplinstraffen varning eller löneavdrag, medan allvarligare fel kan leda till åtalsanmälan och avstängning, uppsägning eller avsked.
Publikt har gått igenom samtliga ärenden i nämnderna på de tio största myndigheterna, undantaget Försvarsmakten, under perioden 1 januari 2015 till 30 september 2016. Sammanlagt rör det sig om 332 beslut.
Den vanligaste anklagelsen rör slarv och misskötsel av olika slag. Det kan handla om kriminalvårdare som missat att släppa frihetsberövade i tid, arbetsförmedlare som inte sköter handläggningen och poliser som slarvat med vapen eller glömt inloggningskortet i datorn.
Därutöver förekommer åtskilliga fall där anställda misstänks ha överträtt sina befogenheter, såsom 14 ärenden om dataintrång och lika många om otillåtna dataslagningar på egna eller anhörigas ärenden. I 25 fall anmäls anställda för att ha gått in och handlagt egna och anhörigas ärenden utan behörighet. Påstådda sextrakasserier bedöms i 12 fall, och 13 ärenden rör fiffel med ersättningar eller arbetstid.
Den som anmäls till personalansvarsnämnden får räkna med att fällas. Tre av fyra ärenden leder till någon form av påföljd. Mest frekvent är en varning, men i nästan vart femte anmält ärende utdelas löneavdrag. 25 personer har gjort så allvarliga fel att de blivit av med jobbet och 29 personer har anmälts till åtal.
Polisen har en ordning som innebär att man inte gör åtalsanmälningar. I stället lämnas allvarligare brottsmisstankar till en avdelning för särskilda utredningar, där arbetet leds av en åklagare. Om fallet går till domstol skickar nämnden ett yttrande dit, där man talar om hur nämnden kommer att besluta beroende på domstolens utslag.
– Ribban för när ärenden överlämnas är extremt låg, säger Polisens chefsjurist Lotta Gustavson. Det räcker att det finns ett påstående eller en låg grad av misstanke om något slags brott. Säg att en medborgare skickar ett brev till rikspolischefen och påstår sig ha blivit otrevligt bemött eller drabbats av övervåld, då ska ärendet till avdelningen för särskilda utredningar.
Polisen är med sina drygt 28 000 anställda Sveriges största myndighet, och toppar inte oväntat statistiken när det gäller antalet beslut i personalansvarsnämnderna. Närmare hälften av de tio myndigheternas ärenden fanns hos Polisen.
Men även i relation till antalet anställda ligger Polisen högt. En delförklaring kan vara att polisförordningen ställer särskilda krav på både uniformerad och civil personal att »uppträda på ett sätt som inger förtroende« i kontakter med allmänheten. Det finns också rättspraxis från Arbetsdomstolen som innebär att poliser normalt sett blir av med jobbet om de döms för misshandel »som inte är ringa«.
Men Lotta Gustavson tror också att en del av skillnaden gentemot flera andra stora myndigheter kan bero på att vissa av dem använder »disciplinverktygen« på ett annat sätt.
– Min erfarenhet är att disciplinpåföljder används i olika stor utsträckning på olika myndigheter.
Kan skillnaderna mellan myndigheter innebära att systemet blir rättsosäkert?
– Jag har inte riktigt bestämt mig där. Men det är bra om anställda i statlig förvaltning behandlas lika oavsett var man arbetar.
Bengt Lundell, lektor vid Lunds universitet och expert på offentlig rätt, delar bilden att myndigheterna beivrar fel i olika utsträckning. Men det finns ingen som granskar detta, konstaterar han. Bengt Lundells egen arbetsplats, som också ingår i Publikts granskning, hade endast tre fall i personalansvarsnämnden under den undersökta perioden.
– På universiteten är anställningsförhållandena ganska fria. Då kan det vara svårt att avgöra när någon går över gränsen, till exempel när det gäller att sköta arbetstiderna.
Publikts undersökning visar också att fall med olovliga dataslagningar är vanligast på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, medan de flesta ärenden gällande misstänkt korruption finns hos Trafikverket.
När Försäkringskassan för några år sedan skärpte kontrollen av om handläggare gjort slagningar på anhöriga eller hanterat deras ärenden rusade antalet fall i personalansvarsnämnden i höjden. Nu har antalet anmälningar minskat betydligt, noterar STs avdelningsordförande Siv Norlin.
– Det vanligaste ärendet förr gällde handläggare som gick in och hämtade information om anhöriga, oftast barnen. Men vi har pratat mycket om det på myndigheten, och det förekommer inte i samma utsträckning i dag. Det tror jag är huvudförklaringen till att ärendena blivit färre.
Arbetsförmedlingen ligger fortfarande högt, sedan myndigheten 2014 började med liknande granskningar av var i systemen handläggarna varit. Men det börjar plana ut, säger chefsjuristen Anna Middelman.
STs avdelningsordförande vid Arbetsförmedlingen, Fredrik Andersson, tycker att ärendemängden »ligger i överkant«, men noterar att olovliga slagningar normalt sett bara renderar en varning.
Värre är det, anser han, med ett antal fall där anställda med psykisk sjukdom eller missbruk blivit av med jobbet. Där har attityden hårdnat, menar Fredrik Andersson.
Han säger att arbetsgivaren bedömt att man har nått vägs ände i rehabiliteringsförsök.
– Jag tycker att det är en orimlig hållning. Man måste ta hand om medarbetarna. Vi har gått emot de besluten, men det har inte hjälpt.
Arbetsgivarorgan där personalen är representerad
- Myndigheternas personalansvarsnämnder är arbetsgivarorgan, men personalföreträdare ingår.
- Den som anmälts har rätt till insyn i processen, kan anlita juridiskt ombud och skriva ett eget yttrande.
- Vid tjänstefel eller andra allvarligare brott ska myndigheten göra en åtalsanmälan.
- Anklagelser mot statligt anställda i högre befattningar, som myndighetschefer, domare, åklagare och professorer, prövas av Statens ansvarsnämnd.
- De vanligaste påföljderna är varning, löneavdrag, anmälan till åtal och uppsägning eller avsked.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
