Ris och ros om höghastighetståg

TÅGTRAFIK2009-09-15

Utredningsförslaget att bygga banor för höghastighetståg möter både beröm och kritik. Oppositionspartierna välkomnar det, medan en sakkunnig i utredningen varnar för glädjekalkyler.

Utredaren Gunnar Malm föreslår att separata höghastighetsbanor ska byggas mellan Stockholm och Göteborg och mellan Stockholm och Malmö. Tågen ska kunna gå i farter upp till

320 kilometer i timmen, vilket ger en restid på två timmar Stockholm - Göteborg och cirka två och en halv timme Stockholm - Malmö.

Projektet skulle kosta 125 miljarder kronor och trafiken kunna vara igång 2023-2025, kalkylerar utredningen. Staten ska enligt förslaget stå för hälften av kostnaderna och resten komma från biljettintäkter, berörda regioner och EU.

Utredningens bedömning är att projektet är samhällsekonomiskt lönsamt. Separata höghastighetsbanor innebär också att godstrafiken får ett större utrymme på de nuvarande stambanorna, vilket kan ge positiva klimateffekter.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger i ett gemensamt pressmeddelande att höghastighetståg är en strategiskt viktig satsning för att öka Sveriges konkurrenskraft och minska transportsystemets klimatpåverkan. Men de understryker att projektet inte får tränga undan andra viktiga järnvägsinvesteringar och att biljettpriserna måste hållas på en rimlig nivå.

Två av utredningens sakkunniga redovisar dock starka invändningar mot förslaget. Ämnesrådet Peter Andersson påtalar den stora osäkerheten i kalkylerna, inte minst vad gäller trafikprognoserna. Utredningen har inte heller bedömt effekterna av om man i stället skulle uppgradera stambanorna.

Professor Lars Hultkrantz vid Örebro universitet anser att det finns flera allvarliga brister i de ekonomiska beräkningarna. Projektet kommer att kosta betydligt mer och intäkterna bli lägre än vad utredaren antar, bedömer han.

Han är också kritisk till att Banverket enligt förslaget inte får ansvaret för det nya höghastighetsnätet. Redan i dag finns en del samordningsproblem med de banor som ägs eller drivs av andra aktörer, exempelvis Arlandabanan. Om även höghastighetsbanorna läggs utanför Banverkets ansvarsområde blir det väsentligt svårare att upprätthålla en effektiv och samlad förvaltning av det nationella bannätet, framhåller Lars Hultkrantz.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA