Regeringen kräver helhetssyn på rättskedjan
Regeringen kräver att myndigheterna inom rättskedjan redovisar sin bedömning av hur de framtida volymerna inom verksamheterna kommer att utvecklas. Enligt regeringen krävs en helhetssyn på resursbehovet.
För att förstärka rättskedjeperspektivet uppdrar regeringen till Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Brottsförebyggande rådet att bedöma framtida verksamhetsvolymer. Enligt ett pressmeddelande från regeringen krävs större förståelse för hur myndigheterna i rättskedjan utgör delar av en större helhet, och analyser av vad det innebär för myndigheternas verksamheter och resursbehov. Det som händer i början av rättskedjan, då ett brott anmäls, har betydelse ända fram till verkställighet av straff i Kriminalvården.
Därför tar regeringen nu initiativ för att utveckla myndigheternas arbete med prognoser och bedömningar av framtidens verksamhetsvolymer. Enligt regeringens pressmeddelande är det viktigt mot bakgrund av den pågående satsningen på rättsväsendet. Regeringen pekar bland annat på utbyggnaden av Polismyndigheten, och det pågående arbetet med straffrättsliga reformer.
Regeringen påpekar att det behövs ett tydligare rättskedjeperspektiv för att satsningen på rättsväsendet ska få genomslag i hela rättskedjan och för att flaskhalsar ska undvikas. Gemensamma analyser är enligt pressmeddelandet centrala i bedömningarna av resursbehovet för respektive myndighet och för rättskedjan som helhet. Uppdraget ska redovisas i samband med budgetunderlagen för 2021–2023.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.