Professor vill ha sifferlösa avtal för bristyrken
Sifferlösa avtal leder till ökad lönespridning, och i viss mån till högre löner och arbetstidsförkortning, visar en rapport från Arbetsmarknadsekonomiska rådet. Modellen kan därför användas i offentlig sektor för att gynna bristyrken, säger rådets ordförande Lars Calmfors till Dagens nyheter.
”Jag kan inte se hur någon regering ska kunna undvika en höjd skattekvot med den personalbrist vi ser de närmaste åren för sjuksköterskor, vårdbiträden, lärare, poliser och andra delar av offentlig sektor”, säger Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi och ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet till Dagens nyheter.
Löneökningarna bland offentliganställda borde vara större än för övriga arbetsmarknaden för att hantera arbetskraftsbristen, menar han.
Han menar att ett sätt att åstadkomma det är med så kallade sifferlösa centrala avtal, det vill säga avtal utan ett löneutrymme som uttryckligen är i nivå med industrins märke.
I en ny rapport har Arbetsmarknadsekonomiska rådet jämfört löneutvecklingen bland sjuksköterskor med sifferlösa avtal från 2011 med andra lönegrupper. Enligt jämförelsen fick de förstnämnda ökad lönespridning, högre lön om de jobbar på orter med brist på personal samt i viss mån arbetstidsförkortning. I rapporten konstateras att sifferlösa avtal reagerar mer på arbetskraftsbrist än andra avtal, vilket enligt rapportförfattarna talar för att det är en modell som är lämplig för bristyrken inom offentlig sektor.
Men modellen där industrins märke är normen behövs fortfarande eftersom sifferlösa avtal ändå behöver nivåer att förhålla sig till, säger Lars Calmfors.
– Man får se de sifferlösa som en ventil i systemet, stor arbetskraftsbrist kräver en förändring av relativlönerna som Industrinormen normalt sett inte tillåter, säger han till Dagens nyheter.
Arbetsmarknadsekonomiska rådet är ett expertråd som instiftades av Svenskt Näringsliv 2015. Rådet uppger på sin hemsida att man arbetar helt oberoende från uppdragsgivaren.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.