Pris- och löneomräkning ska granskas
Riksrevisionen ska granska hur de statliga myndigheterna påverkas av den årliga pris- och löneomräkningen. Frågan Riksrevisionen ställer är om myndigheterna blir effektivare av att uppräkningen av anslagen inte fullt ut motsvarar kostnadsökningarna.
De statliga myndigheternas anslag påverkas av den så kallade pris- och löneomräkningen. Den innebär att myndigheterna ständigt måste effektivisera sin verksamhet för att få pengarna att räcka till, konstaterar Riksrevisionen i ett pressmeddelande. Granskningen ska svara på om detta fungerar bra, eller om det finns negativa bieffekter som motverkar modellens syfte.
”Trots att modellen har varit i bruk sedan 1993 finns det idag ingen kunskap om vilka effekter den har haft på myndigheternas verksamhet över tid”, konstaterar riksrevisor Helena Lindberg i pressmeddelandet.
Modellens konstruktion gör att myndigheterna inte fullt ut kompenseras för ökade lönekostnader. I praktiken måste myndigheterna ständigt effektivisera sin verksamhet för att få pengarna att räcka till. Syfte är att sporra myndigheterna till en effektiv resurshantering, konstaterar Riksrevisionen.
Modellen tar ingen hänsyn till att myndigheternas förutsättningar att effektivisera skiljer sig åt. En annan brist är att myndigheter som till stor del är avgiftsfinansierade inte berörs av modellens effektiviseringskrav. Det finns dessutom en risk för att myndigheter som inte kan effektivisera mer successivt tvingas krympa sin verksamhet, påpekar Riksrevisionen.
Den inledda granskningen ska svara på om pris- och löneomräkningen är en ändamålsenlig metod för att förbättra effektiviteten. Den ska också belysa eventuella oönskade bieffekter, som kan påverka myndigheternas förmåga att planera och fullgöra sina uppdrag.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.