Presidentkandidater angriper strejkrätten
En inskränkning av strejkrätten och slut med fördelaktiga pensionsvillkor. Det är två omstridda förslag inför det franska presidentvalet i år. Men facken är ändå neutrala när medborgarna ska utse en ny statschef.
–Jo. Den här valkampanjen är mer dynamisk än den förra. Folk är rädda för att det ska bli som för fem år sedan.
Patrick Fauconneau jobbar på järnvägsfederation vid den fackliga organisationen Force Ouvrières, FO. Han jämför med 2002 då Jacques Chirac och högerextremisten Jean-Marie Le Pen möttes i den avgörande omgången av presidentvalet.
De franska facken är politiskt neutrala, men drar olika gränser för sin opartiskhet. De två största organisationerna, CFDT och CGT, uttalar sig öppet mot de högerextrema kandidaterna, medan FO inte ens gav något råd i det förra valets slutspurt.
Flera kandidater presenterar förslag som inte är populära inom den offentliga sektorn.
Ett antal högerpolitiker säger att de vill ha en »minimiservice« vid strejker. Tanken är att alla pendlare ska kunna ta sig till jobbet vid arbetsnedläggelser.
–I praktiken är det omöjligt att lagstadga om en minimiservice utan att det innebär att strejkrätten helt försvinner. Men det är förmodligen bara ett sätt att se till att vi inte kan protestera, när man vill driva igenom andra impopulära förändringar, säger Patrick Fauconneau.
Högre pensionsålder
Ett exempel på en sådan fråga handlar om att slopa de speciella pensionsvillkor som en del offentliganställda har. Inom flera statsägda företag, som järnvägsbolaget SNCF och elbolaget EDF, kan personalen gå i pension vid 55 års ålder. Lokförarna kan sluta redan vid 50. Både FO och CGT är motståndare mot alla försämringar.
–Högerns kandidat Nicolas Sarkozy säger att det inte går att jämföra dagens lokförare med dem som jobbade på de koleldade tågens tid. Men arbetsförhållandena är tuffa på ett annat sätt i dag, säger Jean-Marc Canon, bas för CGTs federation för offentliganställda.
Hos landets största löntagarorganisation, CFDT, anser man däremot att det mesta kan diskuteras, så också pensionsvillkoren. Men däremot tycker Eric Fritsch, generalsekreterare för de statsanställda, att politiker alltför lätt rider på fördomar om offentliganställda.
Pekar ut yrkesgrupper
– Vad som främst stör mig är när de pekar finger åt vissa yrkesgrupper och påstår att de är privilegierade. Det är ett obehagligt sätt att fiska röster på.
Presidentvalet äger rum 22 april och 6 maj. Eric Fritsch berättar också att stämningen just nu är något upptrissad på förvaltningar och myndigheter.
–Flera kandidater lovar att de ska spara på statens utgifter. Vi önskar att de vände på resonemanget och i stället började med att tala om vad de vill att den offentliga sektorn ska uträtta, säger Eric Fritsch.
FACKETS CENTRALORGANISATIONER
I Frankrike finns fem större fackliga centralorganisationer, som alla har sina egna federationer för offentliganställda.
Det betyder att de sinsemellan konkurrerar om medlemmar.
De samarbetar ändå ofta i större frågor.
Confédération Française Démocratique du Travail, CFDT, organiserar flest anställda, cirka 875 000.
Confédération générale du travail, CGT, som tidigare var knutet till kommunistpartiet, är näst störst.
Force Ouvrière, FO, är den tredje största centralorganisationen.
Därutöver finns CFTC, som bygger på kristna sociala värden, samt CFE-CGC, som främst organiserar chefer och akademiker.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
