Personalomsättning kostar miljoner
Kriminalvårdens anslag för 2018 räcker inte för att täcka myndighetens kostnader. En av flera orsaker är hög personalomsättning. Myndigheten har begärt mer pengar av regeringen, men utan resultat. Nu kan det bli aktuellt att dra ned på det återfallsförebyggande arbetet. ST är kritiskt.
Kriminalvårdens prognosticerar just nu ett ackumulerat underskott på omkring 400 miljoner kronor vid utgången av 2018, varav 250 miljoner kronor är från tidigare år.
Underskottet handlar till stor del om kostnader för ökad personalomsättning - och på att myndigheten från 2017 successivt tagit över ansvaret för transporter av frihetsberövade personer från Polisen.
Personalomsättningen för kriminalvårdare har legat stabilt under perioden 2007-2015. I genomsnitt slutade 360 kriminalvårdare per år.
Men under 2016 och 2017 slutade betydligt fler, i genomsnitt 536 kriminalvårdare per år, visar statistik från Kriminalvården. I år har närmare 294 kriminalvårdare slutat under perioden januari-juli.
Grundutbildningen av en kriminalvårdare kostar omkring 250 000 kronor, enligt uppgifter som Kriminalvården tidigare uppgett till Publikt. Om 500 kriminalvårdare utbildas årligen kostar det myndigheten 125 miljoner kronor, därutöver tillkommer kostnader för vikarier, rekrytering och andra omkostnader.
Kostnaden för ökad personalomsättning beräknas enligt Kriminalvårdens budgetunderlag landa på 60 miljoner kronor om året, men myndigheten har också begärt kompensation för tidigare års underskott.
”Personalomsättningen i Kriminalvården innebär mycket stora kostnadsökningar”, skrev generaldirektören Nils Öberg när myndigheten i februari äskade om 400 miljoner kronor i tilläggsbudget för 2018.
Men det kom inget tillskott i samband med vårpropositionen.
– Det är oklart om det kommer att komma något ytterligare i höstens budgetproposition, säger myndighetens ekonomi- och fastighetsdirektör Björn Myrberg till Publikt.
STs avdelningsordförande Per Sunneborn delar bilden att den höga personalomsättningen är en av flera förklaringar till de senaste årens underskott.
– Det är en ökad rörlighet i samhället överlag, men Kriminalvården måste jobba på att få upp lönerna, vi ligger väldigt lågt. Många jobbar varannan helg och det blir inget liv, särskilt inte om ens partner också jobbar helg. Därför måste Kriminalvården vara beredd att betala för obekväm arbetstid. ST har varit med och drivit på för höjda ersättningar för obekväm arbetstid.
En annan orsak till underskottet är att Kriminalvården tagit över transportverksamheten från Polisen, ett uppdrag som inte är finansierat ännu, enligt budgetunderlaget. I februari räknade myndigheten med att det skulle kosta 130 miljoner kronor under 2018, pengar som inte förts över till Kriminalvården.
Björn Myrberg konstaterar att läget nu är så allvarligt att myndigheten kan tvingas dra ned på exempelvis det förebyggande arbetet som syftar till att minska återfall i brott.
Det tycker Per Sunneborn är fel väg att gå.
– Kriminalvården har två tydliga mål, att sköta verkställigheter och att förhindra återfall i brott. Det förebyggande arbetet är grundbulten i en kriminalvårdares uppdrag. Om vi spar in på det innebär det på sikt att vi inte kommer att lyckas med vårt uppdrag, säger Per Sunneborn.
En åtgärd som myndigheten vidtar för att minska personalomsättningen är att ta fram en ny kriminalvårdsutbildning. Den kommer vara två år lång och utbildningsperioderna kommer att varvas med längre perioder av verksamhetsförlagd utbildning under handledning. Målet, skriver myndigheten, är att skapa ett yrkesorienterat lärande och kompetenta medarbetare som känner sig trygga och säkra i sin yrkesroll.
Men Per Sunneborn tror inte att det kommer att lösa problemen med hög personalomsättning.
– Utbildningen är väldigt lång och det tror vi inte är attraktivt.
Det tjänar kriminalvårdare
Genomsnittslönen för en kriminalvårdare är drygt 26 000 kronor i månaden.
Tillägget för obekväm arbetstid en vardagnatt är 44 kronor/timme. Tillägget för obekväm arbetstid på helg är 50 kronor/timme.
I dag är utbildningen till kriminalvårdare 20 veckor. Under utbildningen har man en allmän visstidsanställning.
Källa: ST inom Kriminalvården
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
