Pengar till omställning läggs på hög
Myndigheterna avsätter årligen medel som ska gå till att öka medarbetarnas möjligheter vid omställning. Men Publikts granskning av 20 myndigheter visar att pengar samlas på hög. Mer än en halv miljard kronor ligger oanvända.
Varje år avsätter de statliga arbetsgivarna 0,3 procent av lönesumman till lokala omställningsmedel. Pengarna kan användas till långsiktig kompetensutveckling, karriärväxling eller till att öka de anställdas förutsättningar för ett längre arbetsliv.
– Pengarna behövs och borde användas, säger STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar.
Men på de 20 myndigheter som Publikt har granskat har mer än 570 miljoner kronor samlats på hög.
Den största outnyttjade summan har Polisen, nästan 180 miljoner kronor. På Luftfartsverket, Transportstyrelsen och Läkemedelsverket motsvarar den sparade summan tio års avsättningar av omställningsmedel. På Stockholms konstnärliga högskola har inte ett enda öre använts sedan lärosätet bildades för fyra år sedan.
Åsa Erba-Stenhammar vill inte kritisera myndigheterna, trots att arbetsgivarna är ytterst ansvariga för att pengarna används. Hon vill invänta den utvärdering av avtalet som ska göras under hösten.
– Arbetsgivarens ansvar är en av delarna som ska undersökas. Vi måste ta reda på vilka förklaringarna är på de myndigheter som inte nyttjar medlen, trots att det finns lokala avtal, säger Åsa Erba-Stenhammar.
Även Arbetsgivarverkets biträdande förhandlingschef Ken Johnsson vill invänta utredningen.
– Arbetsgivaren ska se till att pengarna används som den lokala överenskommelsen stipulerar. Jag har ingen kommentar i den delen, eftersom jag inte vet varför pengarna inte används, säger han.
Det första centrala avtalet om lokala omställningsmedel tecknades 2002. Men det har omförhandlats och ett nytt avtal gäller från 1 januari 2015. Orsaken till att det tidigare avtalet omförhandlades var att det kunde uppstå problem med att använda pengarna eftersom det fordrades att varje enskild insats skulle godkännas av samtliga parter, det vill säga arbetsgivaren och de olika fackliga organisationerna inom myndigheten.
Numera behöver de lokala parterna bara komma överens om gemensamma riktlinjer, därefter är det arbetsgivaren som ansvarar för att medlen används enligt avtalet.
Inom Polisen ger parterna olika förklaringar till varför 180 miljoner kronor har blivit liggande outnyttjade.
ST-avdelningens ordförande, Karin Svenning, hävdar att arbetsgivaren stoppade all användning av omställningsmedlen efter beslutet om den nya polisorganisationen som infördes 2015.
Åsa Hollmén på Polisens HR-avdelning ifrågasätter den beskrivningen. Hennes förklaring är i stället att pengarna blev liggande därför att parterna dels inte lyckades enas i olika ärenden, dels ville ha resurser för den våg av omställningsproblem som väntade när den nya polisorganisationen infördes. Men enligt Åsa Hollmén uteblev de stora problemen.
Först nu har parterna enats om att använda 30 miljoner kronor för utvecklingsprojekt när Polisen anställer flera tusen nya medarbetare.
180 miljoner kronor är mycket pengar. Hur kan så mycket ha samlats på hög?
– Vi är en stor myndighet. Då genereras mycket pengar, säger Åsa Hollmén.
Men 180 miljoner motsvarar sex års avsättningar?
– Jag har inget annat svar att ge dig.
På Luftfartsverket finns 27 miljoner kronor i oanvända omställningsmedel. Per anställd är det 24 000 kronor, vilket är högst bland de undersökta myndigheterna.
– Vi har tidigare använt medel till trygghetsfrågor och kompetensväxling. Jag tycker att våra medel har använts klokt, säger STs avdelningsordförande Ann-Marie Bredberg.
Hon tror att de sparade medlen kan vara halverade inom kort. Myndigheten ska genomföra en centralisering av flygledningen och medflyttande personal behöver komplettera sin kompetens, förklarar Ann-Marie Bredberg.
Arbetsförmedlingen har 90 miljoner kronor ackumulerade, den näst högsta summan i enkäten. Där används en del av medlen i ett stödcenter med inriktning på rehabilitering av anställda som är sjukskrivna.
ST-avdelningens ordförande Fredrik Andersson är på väg till ett möte om hur övriga omställningsmedel ska användas när Publikt når honom.
– Vi har provat olika åtgärder, men en del har blivit lite flummigt. Det är inte alltid lätt att hitta bra satsningar, säger han.
Migrationsverket är den enda av de 20 undersökta myndigheterna som saknar ett lokalt omställningsavtal. Trots stora personalminskningar – sedan 2016 har 1 300 anställda slutat, varav 600 sagts upp – har de avsatta medlen inte använts på flera år. På myndigheten finns 44 miljoner kronor liggande.
Alla parter har ansvar för att pengarna inte har använts, anser STs avdelningsordförande Sanna Norblad.
– Redan 2016 såg vi i ST att myndigheten skulle hamna i en omställning och hade förslag på hur medlen skulle användas, men arbetsgivaren ville använda pengarna till vad vi uppfattar som löpande kompetensutveckling, säger hon.
Sanna Norblad säger att relationerna mellan ST och arbetsgivaren har blivit bättre.
– Om vi sätter oss och diskuterar tror jag att vi hittar en lösning och får ett avtal.
Migrationsverkets förhandlingschef Fernando Alvarez tillbakavisar påståendet om att arbetsgivaren vill lägga pengarna på löpande kompetensutveckling. Enligt honom är problemet att parterna har olika åsikter om hur pengarna ska användas.
– Nedskärningarna ger oss en ny situation. Nu måste vi anstränga oss ännu mer för att få ett avtal.
De 20 myndigheter som ingår i Publikts kartläggning sysselsätter närmare hälften av de statligt anställda. Om bilden är densamma inom hela den statliga sektorn skulle det innebära att omställningsmedel för över en miljard kronor ligger oanvända.
Lokala omställningsmedel
De lokala omställningsmedlen regleras i ett centralt kollektivavtal. Det är pengar som myndigheterna förfogar över vid sidan av det stöd som Trygghetsstiftelsen kan ge statligt anställda vid nedskärningar.
Från 1 januari 2015 gäller följande:
- Arbetsgivaren ska sätta av 0,3 procent av lönesumman.
- Medlen kan till exempel användas till »åtgärder som ökar eller bibehåller arbetstagarens anställningsbarhet eller ökar förutsättningarna i övrigt till ett längre arbetsliv«. De ska inte användas till kompetensutveckling som inte har ett »långsiktigt omställningssyfte«.
- Parterna sluter lokala avtal med riktlinjer om hur medlen ska användas. Sedan ansvarar arbetsgivaren för att pengarna används enligt avtalet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
