Parlamentet vill ha EU-regler om förtal

EU2007-02-06

Tvärtemot ministerrådet vill EU-parlamentet att förtal ska ingå i förordningen Rom II. Får parlamentet sin vilja igenom kan det påverka den granskande journalistiken. Men rättsläget är oklart.

Av:  Eva Spira

Förtalsreglerna har varit en stötesten för den svenska regeringen. Rom II handlar om vilket lands lagar som ska gälla vid civila skadeståndsprocesser och från svensk sida har man befarat att de ska komma i konflikt med tryckfriheten. Till exempel skulle en fransk politiker som känt sig förolämpad av en svensk tidning kunna stämma tidningen eller en enskild journalist för förtal. Likaså skulle ett företag kunna stämma svenska medier för förtal.

Oenighet inom ministerrådet ledde till att förtalsreglerna i princip försvann ur förordningen. Men parlamentet anser att reglerna behövs och förde återigen in dem i förslaget vid sin andra läsning den 18 januari.

Då förordningen Rom II därmed är färdigbehandlad både i rådet och i parlamentet vidtar nu ett förlikningsförfarande, en förhandling, mellan de båda institutionerna.

Vilka konsekvenserna blir om parlamentets skrivning går igenom är svårt att förutsäga, förklarar Henrik Kjellin, rättsråd vid den svenska representationen i Bryssel.

Problem för utlandssändningar

Han tror att Radio Sweden, som riktar sina sändningar utomlands, kan få problem. Likaså tv-kanaler som sänder till flera länder än Sverige, exempelvis TV3. Om förordningen i praktiken kan få konsekvenser för svenska medier som riktar sig till en svensk publik är oklart, menar han.

Ännu svårare är det att dra några slutsatser när det gäller sådant som publiceras på internet.

–Men hela problematiken handlar om att förtalsreglerna kan skrämma journalister och medier. Skadeståndskrav kan bli ett sätt för den ekonomiska makten att åstadkomma publicistisk tystnad, säger Henrik Kjellin.

Risk för processer

Michael Hellner, som varit med och förhandlat om Rom II för den svenska regeringens räkning, tror inte att förtalsreglerna får någon större betydelse för de inhemska medierna. Däremot kan de vålla problem för utlandsradion eller för svenska journalister som medverkar i utländska medier. Likaså kan gränsöverskridande journalistik få det svårare, till exempel en kurdisk radiostation som sänder från Sverige.

–Och om det finns regler är det alltid risk för att advokater tar chansen och processar om dem, menar Michael Hellner.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA