Oväntat karensavdrag väcker kritik
Statens servicecenter får kritik från Arbetsgivarverket för att man gjort retroaktiva karensavdrag på septemberlönen för ett okänt antal statligt anställda. ”Om man som löntagare får ett återkrav måste man förstå varför”, säger Arbetsgivarverkets förhandlingschef Anna Falck.
Bakgrunden är den ändring i sjuklönelagen som infördes 1 januari i år, då karensdagen ersattes av ett karensavdrag. Ändringen innebär bland annat att avdraget görs med 20 procent av lönen under genomsnittlig arbetsvecka. Det blir nu alltid ett helt avdrag, oavsett om man är sjuk hela första dagen eller bara en del av den.
Lagändringen medförde nya skrivningar i de centrala kollektivavtalen förra hösten, och skulle införas i systemen hos Statens servicecenter som hanterar löneadministrationen för ett stort antal statliga myndigheter. Men leveransen av de tekniska lösningarna för detta har dragit ut på tiden.
– Reglerna ändrades snabbare än våra system hann med, säger Mattias Åsander, divisionschef för myndighetservice på Statens servicecenter. Man kan tycka att det är en enkel regeländring, men i systemen handlar det om en stor ändring.
Avdragen har därför gjorts enligt de gamla reglerna, vilket för enskilda individer kunnat innebära att de fått för stort eller för litet avdrag i förhållande till den nya lagen. Det har Statens servicecenter nu korrigerat för vissa myndigheter med retroaktiva karensavdrag på septemberlönerna.
– Vi kontaktade alla kundmyndigheter med förslaget att göra en retroaktiv körning, säger Mattias Åsander. Vissa sade nej, och då gjorde vi inte det, men andra svarade inte och för dem gjorde vi körningen.
Arbetsgivarverket är emellertid kritiskt och skriver i ett informationsbrev till sina medlemmar att man inte känt till den retroaktiva körningen. Även om den i och för sig leder till rätt resultat enligt avtalet kan hanteringen vara felaktig, enligt Arbetsgivarverket.
– Eftersläpningen är väldigt lång, och det har brustit i kommunikationen, säger Arbetsgivarverkets förhandlingschef Anna Falck. De myndigheter som lämnat över lönehanteringen har kontaktpersoner, men frågan är om de kontakterna varit tillräckliga. Frågan kanske skulle ha förankrats på ett annat sätt.
SSC borde genom kontinuerlig dialog ha försäkrat sig om att myndigheterna var införstådda med följderna av körningen, anser hon.
– Om löntagare får ett återkrav måste man förstå varför. Det blir för stor överraskning att bara få det i en lönespecifikation.
Hon understryker att Arbetsgivarverket haft en ”positiv dialog” med Statens servicecenter för att förhindra framtida problem.
Mattias Åsander på Statens servicecenter säger att han har förståelse för Arbetsgivarverkets kritik, men framhåller att situationen är sådan att myndigheterna måste hantera den.
– Om man inte meddelar oss vad man vill är det också ett beslut.
Justeringarna av septemberlönen berör bara anställda som arbetar kontorstid på de myndigheter som är anslutna till Statens servicecenter och använder lönesystemet Palasso.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
