Osäkra villkor inom högskolan leder till stress
Stress, osäkra villkor och begränsat socialt stöd är några av de problem som Myndigheten för arbetsmiljökunskap uppmärksammar i en ny kunskapssammanställning om arbetsmiljön för forskare och undervisande personal. För många är beroendet av extern finansiering väldigt stressande, säger Kjell Nilsson, ledamot i avdelningsstyrelsen för ST inom universitets- och högskoleområdet.
Landets universitet och högskolor har drygt 66 000 anställda, och av dem är ungefär hälften forskande och undervisande personal, enligt Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.
I Mynaks nya kunskapssammanställning pekar myndigheten på flera arbetsmiljöproblem för denna grupp. Särskilt trycker Mynak på risker kopplade till att anställda själva tvingas säkra extern finansiering för att bekosta sin egen forskning och ofta även sina egna tjänster.
”Denna osäkerhet påverkar inte bara arbetsmiljön utan kan också få konsekvenser för forskarnas långsiktiga hälsa”, kommenterar Robert Ljung, processledande analytiker på Mynak, kunskapssammanställningen i ett pressmeddelande.
Kjell Nilsson, ledamot i avdelningsstyrelsen för ST inom universitets- och högskoleområdet, håller med. Han tycker att de resultat som framkommer i Mynaks sammanställning är ”rimliga”.
– Även om du får en tillsvidaretjänst så är du beroende av externa medel. Hittar du inte nya pengar blir du uppsagd. För många, särskilt yngre forskare, är det så klart väldigt stressande, säger han.
Ett grundläggande problem för många anställda är hur stor andel av arbetstiden som ska läggas på forskning respektive undervisning. På exempelvis Lunds universitet, där Kjell Nilsson själv jobbar, ska 20 procent användas till forskning. Samtidigt är skillnaden stor mellan olika lärosäten, och vissa har inte någon tid alls avsatt för forskning, konstaterar han.
– Det där är ett jäkla problem. Då blir det att anställda får använda fritiden till att söka finansiering, vilket bidrar till stressen.
Vid sidan om finansieringen lyfter Mynak fram flera andra problem, däribland hög arbetsbelastning och förekomsten av kränkande särbehandling.
STs avdelning inom universitets- och högskoleområdet har jobbat för en förändring av forskningsfinansieringen under lång tid, säger Kjell Nilsson. Han menar att det råder stor samsyn med andra fackförbund och lärosäten i frågan – inte minst arbetsgivarna själva önskar rå över en större andel av medlen, för att på så vis också öka inflytandet över vilka anställda de har.
Vad tror du att en sådan här rapport kan leda till?
– Det är inte ny kunskap som behövs för att påverka politiken. Men en sådan här rapport kan bli viktig för oss som bedriver facklig politik, och även för lärosätena själva som vill ha mer rådighet över sina anställningar. I diskussionen med politikerna kan nog detta användas som underlag, säger Kjell Nilsson.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.