Öppna vårdformer ger färre återfall

SIS2017-10-03

Mer öppna vårdformer för ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård leder till färre återfall, om öppenheten upplevs som välförtjänt. Det är slutsatsen i en studie från Statens institutionsstyrelse, SiS.

Sluten ungdomsvård infördes 1999 som alternativ till fängelse för personer i åldrarna 15-17 år. Sedan dess har påföljden sluten ungdomsvård nästan helt ersatt fängelse för gruppen, men antalet frihetsberövanden har också ökat, konstaterar SiS i ett pressmeddelande.

De som döms till sluten ungdomsvård återfaller ofta i brott. Därför är insatser som kan minska antalet återfall angelägna både för dem själva, för potentiella nya offer och för samhället som helhet, skriver SiS. Rapporten har skrivits av Tove Pettersson, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.

Syftet med den nya studien är att undersöka om en mer öppen institutionstillvaro, med fler utevistelser och öppnare avdelningar, kan minska återfallen. Den visar tydligt att de ungdomar som vistas i öppnare former under slutet av sin verkställighet mer sällan återfaller, framför allt när det gäller mer allvarlig brottslighet. Det tycks också extra viktigt för ungdomar med högre återfallsrisk att få komma till öppnare former.

Öppenhet minskar den skada inlåsningen gör på ungdomarna och fungerar som stöd både för att de ska vilja och klara av att inte återfalla. Men ibland används möjligheten till öppnare former på kontraproduktiva sätt av personalen, enligt intervjuer som genomförts med både personal och ungdomar. Om de mer öppna formerna villkoras genom kriterier på skötsamhet som snarare hör samman med att uppnå lugn och ro och underlätta personalens maktposition och arbetsro, riskerar detta att på flera sätt bli problematiskt, konstaterar SiS.

Detta leder till ytlig anpassning i stället för verklig förändring, liksom det bidrar till sämre relationer mellan personal och ungdomar. Men slutsatsen i studien är ändå att potentialen för att minska återfall genom ökad öppenhet faktiskt är större än vad som hittills påvisats. Under förutsättning att insatserna används mer klokt och eftertänksamt och med mindre detaljdisciplinering.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA