Oförändrade yttrandefrihetslagar
Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska behållas. Det anser Yttandefrihetskommittén, som i dag lämnade sitt slutbetänkande. Men ordförande Göran Lambertz reserverar sig mot kommitténs huvudlinje.
Kommitténs främsta syfte har varit att undersöka möjligheterna att skapa en ny, teknikoberoende grundlag för tryck- och yttrandefriheten.
Men efter att ha vägt för- och nackdelar med ett alternativt lagförslag, som har gått under arbetsnamnet Ny yttrandefrihetsgrundlag (NYGL), har kommittén kommit fram till att det alternativa förslaget skulle medföra alltför stora problem. Bland annat handlar det om otydliga avgränsningar när det gäller begreppen ”massmedier” och ”massmedieföretag”.
De oklarheterna skulle enligt kommitttén också kunna drabba meddelarskyddet, som är centralt i tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen. En person som vill utnyttja sin rätt till meddelarskydd måste vara fullständigt säker på att meddelarskyddet verkligen gäller.
De politiska ledamöterna i kommittén är överens om ställningstagandet – men kommitténs ordförande, justitierådet Göran Lambertz, reserverar sig och skulle hellre se att NYGL infördes.
– Tycker man så och tycker det ganska starkt så kan det vara bra att göra så, sade Göran Lambertz när han kommenterade sin reservation vid en pressträff i dag.
Han betonade dock att han ”inte underkänner kommitténs argument”, utan bara anser att argumenten för en ny lag är starkare.
Men kommittén har i stället valt att reformera den lagtext som redan finns.
– Om den inte är trasig behöver den inte lagas. I varje fall behöver den inte bytas ut, sade Göran Lambertz när han redovisade kommitténs resonemang.
Kommittén är den sjätte kommitté som har kommit till samma slutsats under de senaste decennierna.
Ledamöterna har valt att göra en ”rejäl språklig genomgång” av lagtexterna, för att hitta ett enklare och tydligare språk. Man har också lämnat förslag till vissa förändringar av lagarna. Bland annat vill man införa tydligare skrivelser för i vilka fall tryck- och yttrandefriheten får begränsas av vanlig lag.
Däremot har kommittén ”av tidsskäl” inte närmare har hunnit analysera frågan om meddelarskydd för anställda inom privat verksamhet som finansieras av offentliga medel.
De av kommitténs förslag som kräver grundlagsändringar föreslås träda i kraft 1 januari 2015.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
