Nytt examenssystem i högskolan
Regeringen föreslår ett nytt examenssystem i den svenska högskolan. En grundnivå motsvarande fil kand, en mastersnivå och en forskarnivå motsvarande doktorsexamen.
Syftet med det ändrade examenssystemet är att skapa större jämförbarhet mellan svenska och internationella examina. Systemet har tagits fram mot bakgrund av den pågående Bolognaprocessen, där 45 europeiska länder deltar i ett samarbete kring högre utbildning.
– Sverige ska konkurrera i framkant med kunskapsbaserad produktion på sådant som andra inte är så bra på och som man kan ta bra betalt för, sa utbildningsminister Leif Pagrotsky i samband med en pressträff när förslaget presenterades.
Antalet svenska studenter som studerar utomlands har tiodubblats de senaste tio åren. Totalt studerar 20 000 svenskar utomlands, medan 12 800 utländska studenter studerar vid svenska universitet och högskolor.
Inte rädd för ”braindrain”
– Jag är inte rädd för att detta ska leda till någon ”braindrain”. För mig är detta positivt, inte ett hot, tycker Leif Pagrotsky.
– Vi behöver vara bra på rörlighet, både studenter och yrkesarbetande. I många yrken blir det ett ökat internationellt inslag. Man har både kunder och leverantörer utomlands och den globala konkurrensen stärks.
Syftet med den högskoleproposition regering presenterat är ökad internationalisering, jämlikhet och tydligare regler.
Med förslaget indelas den svenska högre utbildningen i tre nivåer. Grundnivån motsvarar den tidigare fil kand-examen och avläggs efter tre års heltidsstudier. Efter ytterligare två års avancerade studier kan man avlägga en mastersexamen. Den tredje nivån är forskarutbildning, där doktorsexamen kan avläggas efter fyra års avancerade studier. Den som har en mastersexamen kan tillgodoräkna sig ett års utbildning på doktorsexamen, och normaltiden för att doktorera ska vara åtta års högre utbildning.
Den gamla svenska magisterexamen ska finnas kvar och kunna avläggas efter ett års avancerade studier efter grundnivån.
Lättare jämföra i Europa
Genom att införa ett nytt poängsystem med 60 poäng per läsår, baserat på det europeiska ECTS-systemet, blir olika kurser och utbildningar mer jämförbara med motsvarigheter i övriga länder inom ramen för Bolognasamarbetet.
Regeringen förslår också förändringar i intagningen till högskolan. Möjligheten att tillgodoräkna sig arbetslivspoäng efter minst fem års yrkesarbete tas bort. Däremot ges universitet och högskolor frihet att ta in en större andel studenter utifrån egna urvalskriterier. Det ger möjlighet att ge förtur för den som har arbetslivserfarenhet som är relevant för utbildningsområdet. Däremot avskaffas möjligheten att kvotera in eftersatta grupper.
Behörigheten för högskolestudier föreslås också förändras. Enkla, rättvisa och enhetliga antagningsregler ska ge elever på gymnasiet tydliga signaler om vad som krävs. Grundläggande behörighet jämställs med gymnasieexamen omfattande 2 250 poäng inklusive godkänt gymnasiearbete. Samma poängkrav ska gälla elever från komvux.
Språk och matte värt mera
Vid antagning av studenter till högskola ska fördjupningskurser i matematik och andra moderna språk utöver engelska ges extra värde.
– För mig är det inget problem om eleverna inför valet till gymnasiet får tydligare signaler om att vissa ämnen är bra att välja om man vill ha valfrihet inför att gå vidare till högskolan.
För de högskolor som idag lottar in elever med samma betygsnivå vill regeringen att högskolorna ska utveckla andra metoder för att särskilja de sökande, t ex egna prov och intervjuer.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
