Nyanlända behöver bättre stöd
Insatserna för nyanlända är inte tillräckligt samordnade, anser Statskontoret i en ny rapport. Berörda myndigheter och kommunerna måste bli bättre för att syftet med etableringsreformen ska uppfyllas.
Etableringsreformen trädde i kraft i december 2010 och innebar att staten tog det samlade ansvaret för att underlätta och påskynda nyanländas etablering från kommunerna. Statskontoret har haft regeringens uppdrag att följa genomförandet och bedöma hur väl myndigheter och kommuner samverkar och samordnar sina verksamheter för att uppnå en effektiv etableringsprocess.
Enligt Statskontoret har reformen lett till att arbetsmarknadsperspektivet har förstärkts. Nyanlända kommer tidigare i kontakt med Arbetsförmedlingen och erbjuds arbetsförberedande insatser snabbare än förut.
Samtidigt konstaterar Statskontoret att bara varannan nyanländ får en etableringsplan inom de två månader som regeringen har bestämt. Dessutom är aktiviteterna, i de etableringsplaner som upprättas, inte tillräckligt anpassade till de nyanländas förutsättningar och behov. Enligt rapporten får de nyanlända inte heller den försörjning de behöver i inledningsskedet av etableringsprocessen.
Migrationsverkets kartläggningar av nyanländas utbildnings- och yrkesbakgrund är enligt rapporten till ingen nytta för arbetsförmedlarna. De gör själva fördjupade kartläggningar i samband med etableringssamtalen. Därför föreslår Statskontoret att Migrationsverkets kartläggning av nyanländas utbildnings- och yrkesbakgrund bör upphöra.
Statskontoret pekar också ut att Arbetsförmedlingen behöver utveckla sin uppföljning. Det gäller till exempel de nyanländas jobbsökarintensitet, deras frånvaro från aktiviteter och den resultatersättning som betalas ut till etableringslotsar.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.