Ny fransk lag begränsar strejkrätten
Det ska bli lättare att ta sig till jobbet när anställda vid den franska kollektivtrafiken strejkar. Det är tanken bakom en ny lag. Enligt facken är det ett populistiskt beslut som allvarligt inskränker strejkrätten.
– Jo. Det är nog lätt att få intrycket att vi ofta strejkar på järnvägen i Frankrike. Men konflikterna har faktiskt minskat, säger Thierry Nier, biljettförsäljare hos SNCF och fackligt ombud för CGT.
Just nu är han ilsken över vad han uppfattar som en attack mot den grundlagsstadgade strejkrätten.
Presidenten Nicolas Sarkozy har lovat att införa en minimiservice vid konflikter inom kollektivtrafiken. Men det har visat sig svårt att förbjuda strejker under rusningstrafiken. Istället har parlamentet antagit en lag, som krånglar till proceduren. Facken måste förstås lägga varsel, men nu ska även alla enskilda löntagare anmäla sig hos chefen 48 timmar i förväg om de vill delta i en strejk.
Dessutom blir det obligatoriskt med en anonym omröstning hos hela personalen, när en konflikt har pågått i sju dagar. Det officiella motivet är att bolagen lättare ska kunna organisera trafiken.
– För utomstående kan det vara svårt att begripa varför detta är så upprörande. Men de flesta som deltar i en strejk bestämmer sig i sista minuten. Det här gör att arbetsgivarna kan sätta press på enskilda anställda. Vi brukar förstås fråga våra medlemmar om de vill fortsätta en konflikt. Men att lagstifta om en omröstning hos hela personalstyrkan är absurt och ytterligare en påtryckningsmetod, säger Thierry Nier.
Facken anser att diskussionen om strejkandet inom den offentliga sektorn är populistisk. De pekar på att 98 procent av störningarna inte beror på konflikter utan på personalbrist och dåligt underhåll.
– Vi strejkar ju inte för att vi tycker att det är kul. Vi protesterar mot försämrade arbetsvillkor och för att försvara den offentliga sektorn, säger Thierry Nier.
De nya reglerna gäller kollektivtrafiken, men regeringen har talat om att även införa en minimiservice inom andra delar av den offentliga sektorn.
Facken hävdar att högern egentligen vill bereda vägen för en rad impopulära reformer genom att ge sig på strejkrätten.
– Regeringen agerar paradoxalt. Man talar om att förbättra den sociala dialogen, men lagstiftar ändå över våra huvuden. De flesta strejker beror ju på att arbetsgivarna faktiskt vägrar att förhandla. På järnvägen har konflikterna minskat sedan vi införde ett så kallat socialt alarm. Det betyder att vi varslar tidigare och att arbetsgivaren å sin sida måste förhandla innan en strejk utlöses, säger Olivier De Cruz, som också arbetar på järnvägen och är aktiv inom fackförbundet CFDT.
Den nya lagen antogs mitt under sommaren, vilket enligt facken var ett sätt att undvika protester. Men den politiska oppositionen har begärt att konstitutionsutskottet granskar om de nya reglerna verkligen är förenliga med grundlagen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
