Myndighetsflytt kräver mer pengar
Före årets slut ska regeringen ge besked om vilka statliga verksamheter som kan flyttas från storstäderna. ”Vi är bekymrade för effektiviteten och för medarbetarna. Man tappar under flera års tid”, sade STs ordförande Britta Lejon vid ett seminarium.
På seminariet, som arrangerades av ST på torsdagen, diskuterades den rapport som Statskontoret lämnade till regeringen i våras om myndigheters lokaliseringsbeslut. Rapportförfattaren Susanne Johansson och Statskontorets generaldirektör Ingvar Mattson förklarade att det sällan finns strategiska överväganden bakom.
– Lokaliseringen är mestadels en följd av något annat, sade Susanne Johansson. Den kan motiveras av myndighetens uppdrag eller att man en gång placerades på en viss ort.
I de fall regeringen har styrt placeringen av myndighetskontor har det ofta handlat om att stärka den lokala arbetsmarknaden på orter där andra statliga jobb försvunnit. Vid det senaste tillfället, 2007, flyttades flera statliga verksamheter till områden där regementen lagts ned.
Men sådana omlokaliseringar skapar inte så många nya jobb förutom de som flyttas, konstaterar Statskontoret. Dessutom kostar flyttar, både i pengar och i kompetenstapp.
De problemen har inte uppmärksammats tillräckligt, enligt Britta Lejon.
– Tidigare omlokaliseringar har överskattat arbetsmarknadseffekten och underskattat kostnaderna.
Ingvar Mattson höll med om att en omlokalisering inte kan göras inom ramen för en myndighets ordinarie budget.
– Det krävs nog att man är beredd att skjuta till medel. Redan i ursprungsläget är effektivitetstrycket stort på myndigheterna.
Till skillnad från myndighetsflyttar har etablering av högskolor och universitet på nya orter haft en positiv inverkan på den lokala arbetsmarknaden. Men andra statliga myndigheter skulle kunna göra mer, ansåg Susanne Johansson.
– Om man skapar ett större kluster av myndigheter på en ort, såsom man gjort i Sundsvall, kan det både underlätta kompetensbildning och ge större effekter på arbetsmarknaden.
Den nuvarande regeringen har emellertid inte endast talat om arbetsmarknadseffekter i samband med omlokalisering, utan också om statens legitimitet bland medborgarna. Inspirationen kommer från Danmark, sade Ingvar Mattson.
– Tankegången har varit att alla danskar betalar skatt och att de därför bör se att det finns statlig verksamhet där de bor.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.