Myndigheter tvingas till personalnedskärningar
Flera myndigheter har redan skurit ned på personal på grund av den ekonomiska situationen, andra är på väg att göra det, och många återbesätter inte tjänster när någon slutar. Det visar Publikts enkät som besvarats av ett fyrtiotal myndigheter.
Flera statliga myndigheter har tvingats dra ned på personalen under det senaste året. En orsak är de generella besparingarna på de flesta myndigheters förvaltningsanslag som regeringens statsbudget för 2024 innehöll.
Exempelvis har Arbetsförmedlingen, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket tvingats varsla om uppsägningar. Skatteverket och Centrala studiestödsnämnden hör till dem som behövt avsluta provanställningar, medan andra beslutat om anställningsstopp eller varit restriktiva med att återbesätta tjänster när medarbetare slutat.
De statliga myndigheternas ekonomiska situation tycks inte heller vara på väg att förbättras. I Publikts enkät, som besvarats av knappt fyrtio myndigheter, svarar åtta att de förmodligen eller med säkerhet kommer att behöva dra ned på antalet anställda under de kommande tolv månaderna.
STs förbundsordförande Britta Lejon menar att budgetpropositionen för 2025, som nyligen presenterades, inte innebär någon lättnad för myndigheterna.
– Budgeten kommer inte att vara en hjälp i alla de varsel och tuffa besparingar som myndigheterna kämpar med, sade hon till Publikt i samband med att den presenterades.
De myndigheter som har svarat Publikt att de befarar att de kommer att tvingas till personalnedskärningar, men ännu inte vet säkert, är Havs- och vattenmyndigheten, Kungliga biblioteket, Lantmäteriet, Statistiska centralbyrån och Uppsala universitet.
Tre myndigheter svarar att de med säkerhet kommer att behöva minska antalet anställda under de kommande tolv månaderna: Arbetsförmedlingen, Transportstyrelsen och Riksarkivet. De två förstnämnda har redan flaggat för att det kan krävas uppsägningar för att hantera situationen. Riksarkivet räknar med att klara minskningen genom att inte återbesätta alla tjänster när anställda slutar.
Arbetsförmedlingen är den myndighet som ser ut att drabbas hårdast. 2023 varslade myndigheten 320 anställda om uppsägning och avslutade också omkring 100 provanställningar. I år har Arbetsförmedlingen varslat vid två tillfällen. Det första varslet i våras omfattade 160 anställda, det andra i september 228 anställda över hela landet.
STs avdelningsordförande Åsa Johansson konstaterar att antalet varslade nu ändå är lägre än vad som indikerades i de första signalerna som facket fick.
– Det är positivt, även om det här samtidigt är både olyckligt och tragiskt för de individer som drabbas, säger hon.
Det tidigare varslet i våras har parterna förhandlat om. Det slutade med att 49 anställda sades upp, övriga kunde omplaceras. Åsa Johanssons förhoppning är att också många av dem som nu varslats ska kunna erbjudas tjänster i andra delar av myndigheten.
– Det finns ändå ett rekryteringsbehov i några av våra regioner. Vi hoppas att det ska kunna bidra till att dra ned antalet uppsägningar.
Efter två varsel på ett halvår, och flera andra besparingsåtgärder, är stämningen nu låg bland myndighetens anställda, konstaterar Åsa Johansson.
– Det blir en negativ spiral. Det här har varit ett år med både uppsägningar och andra begränsningar, som indragna förmåner. Självklart skapar det missmod, säger hon.
Arbetsförmedlingen har under flera år arbetat för att få en ekonomi i balans, framhöll Anders Liif, tillförordnad HR-direktör på Arbetsförmedlingen, i en intervju som gjordes innan myndigheten varslade.
– Det har vi gjort både under 2023 och 2024. Men vi ser ändå en obalans när vi planerar verksamheten för 2025. Varje del av myndigheten behöver aktivt se över sina kostnader, effektivisera och spara där det är möjligt, sade han då till Publikt.
Hur påverkar detta möjligheterna att klara av ert uppdrag?
– En tydlig inriktning är att vår direkta verksamhet mot arbetssökande ska fortsätta att fungera så bra som möjligt. Besparingen riktar sig främst mot stabs- och stödverksamheter.
Även Transportstyrelsen behöver minska antalet anställda. Myndigheten informerade i september medarbetarna om att det kan krävas uppsägningar för att få budgeten för nästa år att gå ihop. Ökade kostnader har lett till ett beräknat underskott på närmare 40 miljoner kronor för 2025.
Enligt Benny Berglind, förhandlingschef på Transportstyrelsen, kan runt 30 tjänster försvinna.
– Det är beklagligt för både våra medarbetare och verksamheten. Vi har jobbat med ett anställningsstopp för att parera det här. Men personalomsättningen har varit oväntat låg, vilket gjort att kostnaderna inte minskat så mycket som vi trott, säger han.
Just nu genomförs en lägesanalys för att undersöka vad som krävs för att få ekonomin i balans inför 2025. Men redan i år har det varit svårt att få pengarna att räcka. Myndigheten har bland annat fått ställa in konferenser och utbildningar. Resandet har också begränsats kraftigt.
– Utan de åtgärderna hade vi riskerat att behöva säga upp ännu fler, säger Benny Berglind.
Beskedet om neddragningarna kom inte som en chock för Anna Malmborg, STs avdelningsordförande på Transportstyrelsen. Det svåra ekonomiska läget för myndigheten har märkts tydligt.
– Någonstans hoppades jag att vi inte skulle hamna här, men nu är det som det är, säger hon.
Myndigheten har totalt över 2 000 anställda, så beskedet att det finns risk för uppsägningar har inte lett till någon större oro, enligt Anna Malmborg. Däremot känner sig många medarbetare bekymrade och frustrerade över myndighetens ekonomiska situation, berättar hon. Beskedet om de eventuella uppsägningarna har spätt på de känslorna ytterligare.
– Det här kommer förstås att svida hårt för dem som drabbas och får gå. Men också för dem som blir kvar i verksamheterna där det blir en ännu högre arbetsbelastning, säger Anna Malmborg.
Redan nu anser hon att det är svårt för myndigheten att klara sitt uppdrag. Ärenden hinns inte med. Telefontiderna i kundtjänsten och växeln har begränsats för att kunna prioritera annat. Inspektörer blir fast vid skrivbordet för att det saknas pengar till resor.
– Vi klarar inte uppdraget i dag. Med tanke på uppsägningarna blir det antagligen ännu värre under 2025. Alla vill göra ett bra jobb, men många känner att det inte går, säger Anna Malmborg.
Samtidigt vill hon inte lägga skulden på arbetsgivaren, som hon ändå tycker hanterat det besvärliga läget på ett bra sätt.
– Det här är en anslagsfråga. Vi har haft partsgemensamma diskussioner om hur vi äskar anslag och beskriver vad som behövs för att vi ska leva upp till våra lagstadgade uppdrag. Ledningen har varit väldigt tydlig i den kommunikationen med departementet. Jag har svårt att se att arbetsgivaren skulle kunnat göra mer för att lösa situationen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
