Myndigheter blir av med styrelser

REFORM2007-12-18

Styrelserna för många statliga myndigheter försvinner från årsskiftet. Myndighetschefen ensam ska leda myndigheten. Det gäller särskilt för kulturområdet men även Skatteverket och länsstyrelserna mister sina styrelser.

Orsaken till förändringarna är att en ny myndighetsförordning börjar gälla den 1 januari. Med den vill regeringen renodla ledningsformerna. Det betyder att alla styrelser med begränsat ansvar, cirka 70 stycken, avvecklas.

Drygt hälften av de myndigheter som i dag har styrelser med begränsat ansvar kommer att ledas av myndighetschefen, eller generaldirektören, som ansvarar direkt inför regeringen.

Man har sagt att myndigheter med en verksamhet som till stor del är styrd av lagar, ska ledas av myndighetschefen ensam, förklarar Magnus Kolsjö, politiskt sakkunnig på finansdepartementet.

Till den kategorin hör till exempel Skatteverket. Andra myndigheter som blir utan styrelse är länsstyrelserna och drygt 20 kulturinstitutioner, däribland museerna.

Insyn genom råd

Enligt Magnus Kolsjö får drygt 60 av myndigheterna som enbart leds av myndighetschefen ett insynsråd – inom kulturområdet gäller detta endast Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Statens konstråd.

Insynsrådet har en rådgivande uppgift och ska stå för samhällets insyn i myndighetens arbete. Myndighetschefen är skyldig att hålla rådet informerat.

Vilka myndigheter som får insynsråd och vilka som ska sitta i dem avgör regeringen. Det finns inga generella bestämmelser om facklig representation.

–Myndigheter med stor budgetomfattning – till exempel affärsverk, Försäkringskassan, den nya Arbetsförmedlingen – får styrelser med fullt ansvar. Sannolikt kommer fem av de myndigheter som i dag har styrelser med begränsat ansvar att få styrelse med fullt ansvar, säger Magnus Kolsjö.

Kritik från Riksrevisionen

Regeringen motiverar förändringarna med att man vill göra ansvarsfördelningen inom myndigheterna tydligare.

Men Riksrevisionen, som granskat den nya myndighetsförordningen, anser att denna skapar större otydlighet om ansvarsförhållandet mellan myndighetschef och styrelse.

Samtidigt påpekar Riksrevisionen att det också i fortsättningen är oklart vem som har det egentliga arbetsgivaransvaret.

”Jag förlorar viktigt bollplank”

Riksutställningar är en av de myndigheter som varken får styrelse eller insynsråd.

–Jag behöver någon att resonera med i långsiktiga och strategiska frågor men nu förlorar ett viktigt bollplank och stöd, säger Riksutställningars chef Ann Follin.

Det måste ersättas med någon form av rådgivande organ, en referensgrupp eller liknande, anser hon. Den nationella förankringen med representanter för brukare, användare och intressenter är nödvändig.

–Tidigare har vi haft det i vår styrelse – både från akademi, museivärlden, bibliotek, konstnärer, folkrörelser, upplevelseindustri och senare även för Gotlands näringsliv.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Övrigt
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA