Minimilön skulle beröra få i Sverige
De svenska kollektivavtalens lägsta löner påverkar hela arbetsmarknaden – även på arbetsplatser som inte har gällande kollektivavtal. Det visar en rapport från Medlingsinstitutet till regeringen.
Lönestrukturen är relativt sammanpressad i Sverige, konstaterar Medlingsinstitutet i rapporten Kollektivavtalen och de lägsta lönerna. Det är ett av skälen till att minimilön skulle ha liten betydelse för arbetsmarknaden.
”Ett förslag från EU-kommissionen om minimilöner skulle beröra mycket få personer i Sverige, men innebära stora risker för ett väl fungerande system”, kommenterar Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo i ett pressmeddelande.
Enligt lönestatistiken för alla anställda i åldern 18-66 år hade knappt en procent av de anställda lägre lön än de 60 procent av den nationella medianlönen 2018 som diskuterats som minimilön inom EU. Bland dem är flertalet antingen under 20 år eller deltidsarbetande. De som har så låga löner arbetar ofta i restaurang eller med städning och kundtjänst, konstaterar Medlingsinstitutet. En sådan lön motsvarade 17 700 kronor i månaden för en heltid år 2018.
Räknar man bort anställda under 20 år, de som jobbar deltid under kort tid eller har lönetillägg av olika slag hade cirka tre promille av de anställda i Sverige år 2018 en heltidslön som var lägre än 60 procent av medianlönen.
Enligt rapporten har Sverige en internationellt sett låg lönespridning och en liten låglönesektor, trots att det inte finns någon lagreglerad minimilön. Ännu mer ovanliga är lönenivåer under 50 procent av medianlönen, motsvarande 14 750 kronor per månad. Färre än en av tusen anställda i Sverige hade så låg lön.
Lägsta lön i vart tredje avtal
För nio av tio anställda regleras lön och allmänna villkor i kollektivavtal. Till skillnad från i länder där det finns en lagstadgad minimilön förhandlas lönen vid anställningstillfället i allmänhet individuellt i Sverige – ibland med utgångspunkt från lägsta lönenivåer som är specificerade i avtal.
Av cirka 700 kollektivavtal om löner i Sverige innehåller knappt 250 avtal specificerade nivåer för lägsta löner. Det är framför allt i avtal som tecknas av LO-förbund och av Unionen. Regleringarna finns på de områden där de fackliga organisationerna har ansett att de behövs. För anställda på arbetsplatser som antingen saknar kollektivavtal eller där kollektivavtalet inte anger några lägstlöner finns det ingen lägsta lön som arbetsgivaren behöver ta hänsyn till.
Källa: Medlingsinstitutet
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
