Migrationsverkets ersättningssystem kritiserat
Riksrevisionen kritiserar Migrationsverkets system för ersättningar till kommunerna för kostnader för mottagande av asylsökande och nyanlända. Dyrt, omodernt och krångligt, anser Riksrevisionen.
Migrationsverket betalar ut ersättning till kommunerna för kostnader de har för mottagandet av asylsökande och nyanlända genom ett trettiotal olika ersättningar. Under 2016 fick kommunerna drygt 20 miljarder kronor i ersättning för asylsökande, och cirka 12 miljarder kronor i ersättning för nyanlända.
I rapporten konstaterar Riksrevisionen att systemet innehåller en rad brister. Riksrevisionen föreslår att systemet förenklas, förtydligas och att kostnaderna följs upp. Ersättningsystemets syfte är otydligt, och regeringen har bara en fragmentarisk bild av kommunernas verkliga kostnader. Dessutom är systemet dyrt att administrera.
”Under 2016 sysselsatte hanteringen av ansökningarna från kommunerna ungefär 620 årsarbetskrafter till en uppskattad kostnad av drygt 300 miljoner kronor – för att flytta pengar mellan Migrationsverket och kommunerna”, skriver riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Riksrevisionen föreslår att ersättningssystemets syfte förtydligas och att kommunernas kostnader följs upp. Dessutom anser Riksrevisionen att Migrationsverket bör prioritera att effektivisera handläggningen och förenkla ansökningsförfarandet, bland annat genom att införa e-tjänst.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.