Mer arbete och prylar ökar tidspressen
Småbarnsföräldrar arbetar sammanlagt tio timmar mer i veckan jämfört med för trettio år sedan. Samtidigt konsumerar vi mer och mer. Både arbetet och prylarna bidrar till en känsla av tidspress, enligt en avhandling.
Sociologen Jörgen Larsson vid Göteborgs universitet har i sin kommande doktorsavhandling djupborrat i frågan varför många i Sverige, i synnerhet barnfamiljer, upplever att de inte hinner med allt de måste göra. Avhandlingen bygger till stora delar på bearbetningar av SCBs tidsanvändningsstudie 2000/2001.
Nästan hälften av alla föräldrar med barn under 18 år tycker att de har svårt att hinna med. Arbetet är en av de faktorer som bidrar. Det som betyder mest för tidspressen är, kanske inte förvånande, arbetstidens längd. Men även flextid visade sig bidra till tidspress, vilket enligt Jörgen Larsson skulle kunna hänga samman med att gränsen mellan arbetstid och fritid kan luckras upp när man har flextid.
Enligt Jörgen Larssons databearbetningar har det skett stora förändringar av arbetstiden: en småbarnsmamma och en småbarnspappa arbetade år 2004 sammanlagt tio timmar mer i veckan än 1976.
Tittar man på familjefaktorn spelar antalet barn naturligt nog in. Men tidspresseffekten av ett barn är betydligt större hos mamman än hos pappan, och om mammans partner arbetar övertid blir pressen än större. Ensamstående föräldrar är mer tidspressade än par – men inte om de bara har barnen hos sig varannan vecka.
Jörgen Larsson identifierar även en tredje viktig komponent i känslan att inte hinna med: vår ökande konsumtion. Hög inkomst är, oberoende av arbetstid, en källa till tidspress hos mödrar. Kvinnor har ofta huvudansvaret för inköp till hem och barn, och med högre inkomst tillbringar man mer tid i affärer och med att ta hand om sina saker, resonerar Jörgen Larsson. Män upplever å sin sida mer tidspress om de har fritidshus, båtar och liknande, och husägande ökar pressen på båda könen.
Med sådana här tydliga pusselbitar kan man också se hur man kan minska tidspressen, menar Jörgen Larsson. I familjelivet kan föräldrarna – om de är två – dela upp sin tid med barnen mer mellan sig, och på så sätt ge partnern större utrymme för egen fri tid. Det ökande konsumtionsutrymmet skulle kunna användas mer till köp av tjänster än av varor som kräver tid av ägaren.
Och i arbetslivet borde det finnas mer faktiskt utrymme för förkortad arbetstid, anser Jörgen Larsson. Mer än var fjärde småbarnsmamma och sex procent av papporna jobbar redan mindre än heltid. Men betydligt fler säger att de skulle vilja göra det trots sänkt inkomst, och det tyder enligt Jörgen Larsson på att det finns begränsande strukturer som arbetsgivare och politiker borde kunna göra något åt. Individuella och samhälleliga förändringar skulle både kunna minska tidspressen och förbättra jämställdheten mellan könen, tror han.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.