Meddelarskyddet värnas i nytt direktiv

GRUNDLAG2008-04-21

Meddelarskyddet ska värnas och offentliga uppspelningar ur databaser få grundlagsskydd. Det slås fast i ett nytt tilläggsdirektiv till Tryck- och yttrandefrihetsberedningen.

Det var i november 2006 som Tryck- och yttrandefrihetsberedningen senast lämnade ett betänkande, under ledning av dåvarande ordföranden Göran Regner. Då presenterades tre olika förslag på hur svensk tryck- och yttrandefrihet skulle kunna regleras i framtiden, varav två gick ut på att avskaffa dagens särskilda grundlagar på detta område. Syftet var, enligt beredningen, att skapa debatt kring vilket grundlagsskydd som är nödvändigt.

Nu har den stående beredningen fått ett nytt tilläggsdirektiv av regeringen. Offentliga uppspelningar ur databaser, till exempel digital bio, ska i framtiden omfattas av grundlagsskyddet. Det kräver ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen, som i dag inte omfattar den nya tekniken. Digital bio ska samtidigt kunna undantas förbudet mot censur. Beredningen ska lämna förslag på hur detta kan lösas senast 1 februari nästa år.

Beredningen ska också överväga om tryck- och yttrandefriheten bör vara beroende av tekniken som används när yttranden sprids. Det nya direktivet slår uttryckligen fast att vissa grundläggande principer, däribland meddelarskyddet, ska gälla även framöver.

Regeringen vill också få svar på om skyddet för enskildas integritet och privatliv bör stärkas i de särskilda tryck- och yttrandefrihetslagarna, bland annat eftersom internet har ökat möjligheten att ge stor spridning åt känslig information. Det ska också bli lättare för enskilda att driva process mot medier om man anser sig ha blivit utsatt för förtal. Regeringen vill se över om enskildas ställning kan stärkas genom att var och en blir ansvarig för sina egna rättegångskostnader. I dag är det den som förlorar en sådan process som får stå för hela notan, inklusive motpartens kostnader.

Dessa uppdrag ska redovisas senast den 20 december 2011.

FAKTA Tryck- och yttrandsfrihetsberedningen

Tryck- och yttrandefrihetsberedningen har i uppdrag att bevaka frågor som framför allt berör de båda grundlagarna Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Beredningen ska föreslå nödvändiga lösningar i takt med att teknik och medier utvecklas och förändras. Arbetet leds i dag av justitiekansler Göran Lambertz.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA