Många myndighetschefer underkänns
Oroväckande många myndighetschefer har visat sig inte hålla måttet, enligt regeringen. En anledning tros vara brist på erfarenhet från jobb i staten.
Av de cirka 300 myndighetschefer som rekryterades 2007-2014 har omkring 50 lämnat jobbet i förtid, flyttats eller inte fått förnyat förtroende efter den första chefsperioden på sex år. Det förefaller oroväckande högt, skriver regeringen i budgetpropositionen. En anledning kan vara att fler myndighetschefer utan erfarenhet av statsförvaltningen har anställts jämfört med tidigare.
Den borgerliga regeringen införde 2007 en ny rekryteringspolitik som var tänkt att vara mer transparent, med jobbannonser och kravprofiler i stället för handplockning och processer bakom stängda dörrar. En konsekvens av det nya sättet att rekrytera myndighetschefer tycks vara att fler experter och färre generalister fått dessa toppjobb, skriver regeringen.
Men för att kunna vara ledare i staten ”krävs kunskap om och förståelse för de grundläggande värden som statsförvaltningen vilar på”. Det är därför av högsta vikt att förvaltningspolitiska värden genomsyrar rekryteringarna, fastslås det i budgetpropositionen. Regeringen ska nu skärpa kraven på att myndighetschefer deltar i utbildningar i regeringens chefsutvecklingsprogram.
En risk med de många avhoppen är att den exklusiva karriärgången i staten, där generaldirektörer på mindre myndigheter successivt får ansvar för större verksamheter, inte fungerar som den ska. Eller som regeringen skriver i budgetpropositionen: det finns ”en påtaglig risk för suboptimering av regeringens chefsförsörjningspolitik”.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.