Majoritet vill utreda nedläggning
Arbetsförmedlingen har länge fått kritik från enskilda riksdagspartier. Nu vill en majoritet i riksdagen utreda en nedläggning av myndigheten i dess nuvarande form. Forskare anser dock att det saknas belägg för att privata aktörer skulle göra jobbet bättre.
För första gången säger allianspartierna med gemensam röst att privata och ideella aktörer ska ta över arbetsförmedling, coachning och utbildning från Arbetsförmedlingen. Staten ska i fortsättningen endast ansvara för myndighetsutövning, kontroll och uppföljning, anser de.
Det konkreta förslag som nu passerat riksdagens arbetsmarknadsutskott är att den utredning som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, S, tillsatt om Arbetsförmedlingen ska få nya och radikalt annorlunda direktiv: att föreslå en nedläggning av Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form. Utredningen ska lämna sitt slutförslag i januari 2019.
Alliansförslaget har fått stöd i arbetsmarknadsutskottet av Sverigedemokraterna.
Paula Bieler, som är suppleant för Sverigedemokraterna i arbetsmarknadsutskottet, säger till Publikt att partiet kommer att rösta ja till förslaget.
– Allianspartiernas målsättning är mer långtgående än vad vi har föreslagit, men eftersom det är en utredning har vi inget emot att man ser över det grundligt.
Med Sverigedemokraternas ställningstagande finns en majoritet i riksdagen för ett så kallat tillkännagivande till regeringen om att ändra utredningens direktiv. Regeringen är inte formellt bunden att rätta sig efter beslutet, men det är konstitutionell praxis att göra det.
Förslaget innebär att en »ny struktur« skapas. I den ska icke-statliga aktörer sköta arbetsförmedling, coachning av arbetssökande och utbildning. Statens roll avgränsas till myndighetsutövning samt »rigorös uppföljning och kontroll« av aktörerna.
Motiveringen är att Arbetsförmedlingen länge uppvisat låga förtroendesiffror och alltför dåliga resultat.
När det gäller resultaten finns en relativt omfattande svensk forskning där Arbetsförmedlingens och privata aktörers effektivitet och resultat jämförs. Den har dock inte kunnat påvisa några betydande skillnader mellan offentliga och privata aktörer, enligt Anders Forslund, biträdande chef på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
– Det som är slående i flertalet studier är att det är väldigt små skillnader åt det ena eller andra hållet. Så i det avseendet är jag väldigt oklar över vad den långtgående kritiken mot Arbetsförmedlingen bygger på, säger han.
Men det är ett faktum att Arbetsförmedlingen har ett långvarigt dåligt anseende hos allmänheten, även om det förbättrats något de två senaste åren. Anders Forslund tror att det kan återspegla många olika saker, men att en väsentlig aspekt är myndighetens kontrollfunktion.
– Arbetsförmedlingen ska övervaka att folk följer regelverket i a-kassan, och om de sköter det kommer de att bli impopulära.
Skulle det vara bättre om Arbetsförmedlingen inte hade kontrolluppdraget?
– Det är i alla fall ett genuint problem att de har både kontrolluppgiften och förmedlingsuppdraget. De som är satta att förmedla arbeten är förmodligen mest lämpade att övervaka, samtidigt som det kan vara något som förstör relationen.
Annika Qarlsson, C, ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott, säger att hon är medveten om att svensk forskning inte stöder uppfattningen att icke-statliga aktörer får fler i jobb än Arbetsförmedlingen.
– Men ramarna var så begränsade i tidigare modeller, till exempel fick man bara göra vissa insatser i början, säger hon. Vi vill att aktörerna ska få arbeta friare och fokusera på utfallet. Vi kan också se att de som var hos privata aktörer var mer nöjda, även om utfallet vad gäller jobb var detsamma.
Annika Qarlsson bedömer att kontrollen av privata aktörer måste bli skarpare än den varit hittills. Den nuvarande regeringens beslut att stoppa upphandling av etableringslotsar för nyanlända var riktigt, anser hon.
– Det fanns de som hade kriminella aktiviteter, och det är inte acceptabelt. Men det går att undvika fällor med lycksökare.
Men i dag är uppföljningen av upphandlingar rejält bristfällig, säger Henrik Eriksson, docent på Chalmers tekniska högskola, som har granskat upphandlingar i vård och omsorg. Nästan alla resurser i upphandlingar läggs på att göra ett förfrågningsunderlag för att ta in anbud.
– Man lägger kanske 80 procent på själva upphandlingen och 20 procent på uppföljning. Uppföljningen har en stor förbättringspotential.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson är kritisk till oppositionens utspel och anklagar de borgerliga partierna för att ha kört Arbetsförmedlingen i botten och för att ha lagt »miljardbelopp på oseriösa coacher och lotsar«.
Även STs ordförande Britta Lejon har invändningar mot den förra regeringens styrning av Arbetsförmedlingen. Ett fundamentalt fel, anser hon, var att begränsa myndighetens uppdrag till att stödja och hjälpa långtidsarbetslösa, lågutbildade och andra grupper som har särskilt svårt att få ett jobb.
– Jag tror att det har varit förödande för Arbetsförmedlingens legitimitet att de inte har haft i uppdrag att hjälpa dem som knackar på hos Arbetsförmedlingen och är bättre rustade – de som talar svenska, är utbildade och har haft jobb nyligen eller fortfarande har ett jobb.
Men att slå mot Arbetsförmedlingen är inte en konstruktiv väg för att förbättra svensk arbetsmarknadspolitik, anser hon. Däremot måste utbildningssystemen förbättras så att alla klarar gymnasieskolan.
ST uppmanar också regeringen att rensa i floran av anställningsstöd och att ge den enskilde arbetsförmedlaren ett större mandat.
– Det behövs mer flexibilitet, så att arbetsförmedlarna kan specialdesigna insatser utifrån individens behov, säger Britta Lejon. Det skulle definitivt ge effekt.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
