Upphandlingar har inte gett bättre resultat
Resultaten blir inte bättre för att Arbetsförmedlingens uppgifter läggs över på andra aktörer. Det avgörande är vilka förutsättningar arbetsförmedlarna har att göra sitt jobb.
Efter att länge ha kritiserat Arbetsförmedlingen har de borgerliga partierna nu enats kring ståndpunkten att myndigheten i sin nuvarande form bör läggas ned. I riksdagen har de fått Sverigedemokraternas stöd för kravet att en utredning ska ta fram förslag på hur andra aktörer ska överta delar av myndighetens uppdrag.
Motivet är att Arbetsförmedlingen under lång tid haft låga förtroendesiffror och alltför dåliga resultat. Men orsaken till detta bör sökas i de vägval som tidigare regeringar och myndighetsledningar gjort – och då blir det tydligt att problemet inte varit att verksamheten är statlig.
En viktig förklaring är att kontrollen av de arbetslösa under ett antal år blev alltmer omfattande. Det tog kraft från matchningsarbetet och skapade missnöje bland dem som var i kontakt med Arbetsförmedlingen.
Myndighetens direktiv att prioritera dem som stod längst från arbetsmarknaden innebar dessutom att andra arbetslösa ofta fick klara sig utan särskilt mycket hjälp.
Det är viktigt att de som har svårast att komma i arbete får ett omfattande stöd – men det får inte betyda att andra som förlorar jobbet i princip bara möter en kontrollfunktion. Eller att arbetsgivare inte kan få hjälp av Arbetsförmedlingen att rekrytera de mest kvalificerade personerna.
Nu har såväl de politiska riktlinjerna som Arbetsförmedlingens arbetssätt förändrats, och den negativa trenden har vänt. Arbetet med att ge god service till alla arbetssökande och arbetsgivare börjar ge resultat i form av stigande förtroende.
Att förtroendet tidigare sviktat beror säkerligen också på att myndigheten förknippats med de problem som tidigare försök med privata utförare medfört.
Den satsning på jobbcoacher som inleddes 2009 kostade miljarder, men en utvärdering visade att det inte gick att avgöra om coachningen över huvud taget ökade chansen att få jobb. Därtill avslöjades att ett av de största jobbcoachningsföretagen inte hållit vad man lovat i upphandlingen. Andra coacher saknade F-skattsedel och momsregistrering.
Systemet med etableringslotsar för nyanlända, som lanserades året efter, blev inte heller framgångsrikt. Medierna rapporterade om bristande kvalitet, aggressiv marknadsföring och ren kriminalitet bland etableringslotsföretagen.
De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna skriver att en central del i den reform de önskar är »rigorös uppföljning och kontroll«. Sådant är kostsamt. Och erfarenheten av de tidigare försöken visar att det trots kontroller varit svårt att säkra kvaliteten.
Vi har i dag insyn i och demokratisk kontroll över Arbetsförmedlingen. Medarbetarna har schysta anställningsvillkor och rätt att slå larm om eventuella missförhållanden. Om de bara får arbetsro och bästa möjliga förutsättningar att använda sin kompetens kommer de att kunna bidra till att resultaten förbättras och förtroendet stärks. Att ersätta dem med en inköpscentral för vinstdrivande privata tjänsteleverantörer skulle däremot skapa fler problem än det löser.
Alexander Armiento, chefredaktör
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.
