Låst läge om investerarskydd
Motsättningarna i EU-parlamentet hårdnar i frågan om investerarskydd i det planerade frihandelsavtalet mellan EU och USA, TTIP. Parlamentets ordförande sköt upp onsdagens debatt och beslut om förhandlingarna. ”Handelsavtal får inte inskränka det demokratiska beslutsfattandet”, anser STs ordförande Britta Lejon.
Tanken med TTIP är att ge europeiska och amerikanska företag friare tillträde till varandras marknader och skydda dem mot diskriminering. Förhandlingarna förs mellan EU-kommissionen och USA, men EU-parlamentet ska ta ställning till det färdiga avtalet.
Såväl partigrupper som utskott är splittrade när det gäller klausuler om investeringsskydd för företag, ISDS. Flera utskott har sagt nej, men det ansvariga handelsutskottet sade ja. Den socialdemokratiska gruppen är delad.
Parlamentets ordförande, den tyske socialdemokraten Martin Schulz, beslutade på tisdagen att skjuta upp parlamentets debatt och beslut om en resolution, som fanns på onsdagens dagordning. Motiveringen var att det kommit in alltför många ändringsförslag, över 100, rapporterar Europaportalen. Ärendet går nu tillbaka till handelsutskottet.
ISDS innebär att amerikanska företag som anser sig diskriminerade eller missgynnade i något EU-land kan stämma staten. Detsamma gäller europeiska företag som verkar i USA. Tvisterna ska lösas i domstol – enligt kommissionens senaste förslag i en internationell investeringsdomstol.
ISDS har kritiserats av bland andra Europafacket och amerikanska fackföreningar. I Sverige har fyra fackförbund för offentliganställda, ST, Vision, SSR och Vårdförbundet, anlitat journalisten och författaren Mats Wingborg för att göra en studie om hur TTIP skulle påverka offentligt finansierad verksamhet.
Hans bedömning är att de som förespråkar TTIP i sin nuvarande form behöva visa ”extremt tydligt” att avtalet inte omfattar offentligfinansierad verksamhet. Kritikerna hävdar att avtalet inte skyddar offentlig verksamhet.
STs ordförande Britta Lejon betonar att svenska fack för offentliganställda är positiva till frihandel.
– Men vi ska kunna välja vad som är offentlig verksamhet. Det är ett orosmoln med TTIP. Det är viktigt att avtalet utformas så att om de folkvalda fattar ett demokratiskt beslut om att exempelvis återförstatliga den svenska järnvägen ska man vara fri att göra det. Avtalet kanske i sig inte hindrar det, men företagen kan begära skadestånd.
Hon påpekar att Sverige har konkurrensutsatt betydligt mer offentlig verksamhet än många andra EU-länder. Det kan också påverka villkoren för personalen.
– Här finns en marknad. Hur ska vi veta att offentligfinansierad verksamhet bedrivs i linje med svenska avtal om det är ett amerikanskt internationellt företag som äger det?
En oklarhet som Mats Wingborg påtalar gäller de så kallade negativa listorna, detaljerade listor över områden där avtalet inte ska gälla. Enligt ett förhandlingsdokument som läckt ut har EU-kommissionen satt upp ett stort antal punkter som gäller den offentliga sektorn i alla EU-länder, och andra undantag omfattar enskilda EU-länder eller grupper av länder.
Sverige har begärt färre undantag i TTIP-avtalet än de flesta andra EU-länder, och frågan är vad det innebär när det gäller verksamheter som skola och sjukvård.
Britta Lejon ifrågasätter listorna.
– De kan tolkas som att allt utanför listorna omfattas av avtalet. Det blir också en fastlåsning vid situationen som är just nu, vilket gör det svårt när verkligheten ändras.
Den holländske juristen Anthony VanDuzer har studerat effekterna av ”negativa listor” i frihandelsavtalet mellan USA, Kanada och Mexiko, Naftaavtalet från 1993. Han anser att de har gett de listade områdena ett starkt skydd mot de krav som avtalet ställer, skriver Mats Wingborg i sin rapport till facken. Däremot försvagas skyddet för områden som inte uttryckligen nämns, enligt VanDuzer.
Kanada har stämts 35 gånger under Nafta, och har tvingats betala skadestånd eller förlikningar vid sex tillfällen. Just nu pågår tvister där den kanadensiska staten krävs på flera miljarder dollar.
Kommissionens mål är att avtalets bärande delar ska vara klara till årsskiftet och att hela avtalet ska vara färdigt för underskrift nästa år.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
