Facket larmar om dålig arbetsmiljö på Regeringskansliet
Den sittande regeringen håller på att köra slut på tjänstemännen på Regeringskansliet, menar Karina Åbom-Engberg, avdelningsordförande för ST-avdelningen på myndigheten. ”Jag har aldrig sett folk jobba så hårt. Var och varannan dag kommer det in medlemmar till mig och gråter för att arbetsbelastningen är så hög”, säger hon.
Stämningen på Regeringskansliet är hetsigare än någonsin, konstaterar Karina Åbom-Engberg.
– Allt ska ske nu, nu, nu. Och det är tvära kast hela tiden. Först säger någon åt oss att springa framåt, men efter tre dagar säger någon plötsligt att vi ska åt vänster. Då är det bara att börja om.
Enligt en färsk arbetsmiljöundersökning, en så kallad pulsmätning, anser 56 procent av de anställda på Regeringskansliet att arbetsbelastningen är eller kan bli en riskfaktor. Nästan lika många, 54 procent, upplever inte att de har full kontroll över sin arbetssituation. Andelen som uppger att de har eller riskerar att utveckla stressymtom ligger på cirka 40 procent.
Resultaten från denna pulsmätning skiljer sig inte nämnvärt från resultaten i den mätning som genomfördes vid samma tidpunkt förra året. Men mellan 2022 och 2023 syntes en ökning av andelen medarbetare som upplevde arbetsbelastningen som en riskfaktor, liksom andelen som upplevde sig inte ha full kontroll över arbetssituationen och andelen som svarade att de har eller är i farozonen för att få stressymtom.
Enligt Karina Åbom-Engberg är det den nuvarande regeringen, som tillträdde hösten 2022, som är orsaken till detta.
– Jag är orolig över arbetsmiljön, den politiska ledningen håller på att köra slut på oss, säger hon.
Den bilden delas dock inte av chefen för Regeringskansliets HR-enhet, Pernilla Rosengren Johansson. Hon menar att Regeringskansliet har haft flera arbetstoppar de senaste åren som berott på omvärldshändelser, till exempel det svenska ordförandeskapet i EU och Sveriges Nato-ansökan. Hon poängterar också att sjukfrånvaron minskat och att personalomsättningen varit stabil under perioden.
– Men det är väldigt viktigt att vi följer upp det här. Vi kommer alltid att ha toppar och dalar, men vi vill ju att resultaten vad gäller arbetsbelastning sjunker, säger Pernilla Rosengren Johansson.
Som en uppföljning av pulsmätningen pågår just nu arbetsmiljödialoger på Regeringskansliet, både på enhetsnivå och individuellt mellan medarbetare och chef. Dessutom pågår riktade utbildningar för medarbetare och chefer där kopplingen mellan arbetsbelastning och god arbetsmiljö tas upp, berättar Pernilla Rosengren Johansson.
Men enligt Karina Åbom-Engberg finns det en tystnadskultur inom Regeringskansliet, som gör att anställda i vissa fall inte vågar ta upp problemen med arbetsbelastning med sina chefer. Redan förra året berättade Karina Åbom-Engberg för Publikt att många inte vågar prata på grund av rädsla för repressalier. Hennes upplevelse är att läget är detsamma i dag.
– Det har inte hänt något på den punkten, tyvärr, säger hon.
Att det skulle råda en tystnadskultur inom Regeringskansliet håller inte Pernilla Rosengren Johansson med om:
– Jag vet att vi fick de signalerna förra året. I den bästa av världar har man en öppen dialog i arbetsgruppen, men om man känner att man inte kan signalera till ansvarig chef finns det andra kanaler. Man kan vända sig till sitt arbetsmiljöombud eller sin arbetstagarorganisation, till exempel.
Att medarbetare kommer till sin arbetstagarorganisation och gråter på grund av arbetsbelastningen är information som Pernilla Rosengren Johansson inte fått, säger hon.
– Men jag välkomnar den dialogen. Ska vi kunna sätta in rätt åtgärder så måste vi prata med de individer som inte mår bra.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
