Länsstyrelser avvisar förslag om storlän
Sveriges länsstyrelser är emot en snabb länsreform. Det visar remissvaren om Indelningskommitténs förslag till ny politisk karta. I flera län pågår också kampanjer för folkomröstningar i frågan.
Indelningskommittén har föreslagit att de tjugoen länsstyrelserna ska slås samman till sex, i en process där de tre första storlänen bildas 2018 och de övriga 2023. Parallellt ska de nuvarande landstingen omvandlas till sex regioner med samma gränser.
Men nitton länsstyrelser är uttalat kritiska till den snäva tidtabellen. Flera förordar att en eventuell förändring genomförs samtidigt för alla län.
Genomgående tycker länsstyrelserna att ett statligt perspektiv hittills saknats i utredningen, som framför allt fokuserat på sjukvårdens och landstingens behov. En analys av statens regionala roll ska presenteras av utredningen först nästa höst.
Några remissvar ifrågasätter kommitténs bedömning att regionerna får förutsättningar att klara en likvärdig samhällsservice då de blir befolkningsmässigt jämnstora. Det är inte befolkningens storlek som är avgörande, utan befolkningstätheten, framhåller dessa länsstyrelser.
Utredarna har tidigare bedömt att det fanns en acceptans för förslaget bland de tre tilltänkta första storlänen.
Magdalena Andersson, landshövding i Västerbotten, säger till Publikt att politikerna först måste bestämma vad staten respektive landstingen ska göra:
– Sedan kan man börja rita kartor. Jag tror säkert att vissa förändringar behövs, men på ett annat sätt än detta.
I Jämtland har en namninsamling fått tillräckligt många namn för en folkomröstning i regionfrågan, och namninsamlingar pågår även i Norrbotten och Dalarna.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.