Långbänk om direktiv får kritik
Riksdagens konstitutionsutskott, KU, kritiserar enhälligt regeringen för att EUs datalagringsdirektiv inte införts i svensk lag inom den tidsfrist EU gett.
Datalagringsdirektivet beslutades av EU redan 2006. Senast 15 mars 2009 skulle hela direktivet ha varit införlivat i medlemsländernas lagstiftning. I maj 2009 drog EU-kommissionen Sverige inför EU-domstolen för att direktivet inte genomförts, och i februari 2010 dömdes Sverige att betala skadestånd.
Först i december 2010 kom regeringens proposition om en ny lagstiftning om lagring av trafikuppgifter. Enligt förslaget skulle de nya reglerna träda i kraft 1 juli i år – men eftersom Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna gick ihop om en minoritetsbordläggning har beslutet skjutits upp ytterligare minst ett år.
Kommissionen har på nytt anmält Sverige till EU-domstolen med ett krav på nytt skadestånd. Kommissionen vill att Sverige åläggs att betala 370 000 kronor per dag från det att dom faller till att direktivet har införlivats i svensk lag. Enligt den tidigare domen ska Sverige betala 85 000 kronor per dag. Den taxametern har hittills tickat fram till närmare 40 miljoner kronor.
KU anser att regeringen visat bristande lojalitet mot EU. Även om genomförandet av direktivet inneburit svåra avvägningar när det gäller den personliga integriteten skulle det ha varit möjligt att genomföra tidigare, om man avstått från att samordna det med regler för hur polis och rättsväsende skulle kunna använda de lagrade uppgifterna. KU anser också att regeringen bör kräva ännu längre genomförandetider för nya direktiv.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.